Lintrollets Hästar

Hur gick det?

Jo, det blev en nyttig erfarenhet.

Det svåraste var att komma fram till ridhuset med bägge unghästarna. För stallplanen var full av barn, ponnyer. Fjordingar och stora hästar. Alla var lite nerviga som uppblåsta ballonger.

 

INDIRA fnös sina skarpa utblås som signalerar fara! PIPPI gick mest baklänges. Ylva försökte övertyga henne om nyttan att gå framåt. Men baklänges och väldigt nära INDIRA var bäst tyckte PIPPI.

 

 

Till sist nådde vi ridhuset och fick komma in. Hästarna var svårast att hantera ute på stallplanen. Visserligen var det normalt tomma ridhuset fullt med folk och julfina hinder. Med granar, julkulor, paket och glitter. Men ridhuset är i alla fall tryggare.

 

Ylva ville rida fram Pippi och jag hade tänkt longera Indira. Det blev inte riktigt så. Men så småningom lugnade dom ner sig så Ylva kunde starta och lotsa Pippi över flera "hinder" . Inte riktigt enligt banskissen men ändå. Hon skuttade över låga bommar och fick gå samma bana 2 ggr. Det var en väldigt nyttig prövning för henne.

Sen var det Indiras tur. Hon hade lugnat ner sig så pass, och nosat på alla hindren, så hon kunde hoppa riktigt fint både 40 och 50 cm. Men hon blev jättetrött och rev några bommar på slutet. Men kämpade på så gott hon orkade.

En bra utbildningsdag blev det för både PIPPI och INDIRA  ❤❤