Lintrollets Hästar

I kväll smäller det!
Sen är det Nyårsdag. Då ALLA hästar fyller år.
GRATTIS alla hästar på denna jord!

I morgon fyller DIXIE 16 år, VIENNA 7 år och våra unghästar
ELLIOT och VIZZLA 3 år! Fyller "LILLAN" 9 år?
Allt gott inför det nya året önskas er!

Ylva var hemma 3 dagar över julen.
Den här gången gjorde vi ingenting med hästarna.
Utom att dom fick en massa julgodis (knäckebröd, morötter och äpplen) vid insläppet på julaftonen.

Men nere i Skåne har hon kommit igång ordentligt med Elliot. Han har galopperat i bägge varven
i ridhuset. Hon tycker att han är en jättetrevlig, lättsam häst.
Modig, lättriden och har inga fasoner för sig.
Det låter bra tycker jag.
Hoppas att någon Köpare dyker upp snart........
Han är ju så rar ELLIOT.

Med hennes egen häst, LILLAN, går det framåt.
I måndags var det lektion för Ann-Sophie Oscarsson igen.
Bara travhopp och bomjobb.
Det är bra.
Lillan behöver styrka bak.
Planen är att hon ska komma ut på tävlingar i vår.
LYCKA TILL YLVA!

Med dom dräktiga stona här hemma är allt som vanligt.
Jag väntar med spänning på att få känna fosterrörelser.
Det är otroligt vad det rör sig i hästars mage........
Men någon riktig spark från fölen har jag inte känt.
Men mammorna är HUNGRIGA!
Stackars VIZZLA måste få göra något roligt snart. Hon blir bara bortjagad från maten i hagen
av dom sura "mamma-hästarna".

Hästtransporten har ju varit alldeles insnöad. Men nu har vi skottat fram den.
Så, snart ska vi ut på vägarna och hitta på något skoj igen, Vizzla och jag.

Just nu har jag fullt upp med en valpkull på snart 7 veckor och all snö som faller.
Jag är helt slut.
Idag ställde jag in min ridlektion. För jag anser att det är farligt att rida på Bondvägen.
Jag måste rida 3 km till ridskolan på en ganska trafikerad, smal väg.
Igår låg alla bilar huller om buller i dikena.
NEJ, jag rider inte upp när det är risk att bilöarna halkar in i min älskade häst.

Så just nu är det lite vintervila på hästfronten.
Men när jag släpar med skottningen så undrar jag om jag inte kunde ploga med häst?
Är det någon som vet hur det gick till förr i tiden?
Hur såg plogen ut som hästarna drog?

Dixie är ju inkörd. Så det kanske skulle vara en lagom syssla för henne.
Är det någon som vet? Så maila mig gärna.......

Jag återkommer när de flesta valparna har flyttat och jag får tid för hästarna igen.

Här kommer några bilder från hästhagen. Tyvärr är ju ljuset så dåligt så här års.
Därför är bilderna så mörka.
Men VIZZLA är pigg  och springer lite i hagen.










VIENNA tar det hela med ro.

Jag skulle just slå mig ner vid middagsbordet. Med lammstek och ett glas rött......
Då knackade det på dörren. Utanför i kylan står en okänd flicka alldeles rödgråten.

Jag förstår inte vad hon säger mellan snyftningarna. Men hon behöver hjälp med en häst.
Det visar sig sen, att hon har haft en liten travare på barnridning. Så skulle dom lasta och åka hem.
Efter 2 timmars slit, så fick dom in hästen i transporten. Varpå han fick panik och lade sig ner.
2 unga tjejer med hysteriska och chockade vuxna omkring sig.

Det är inte bra vid lastning. Dom var minst sagt upprivna.
Dom fick gå från Kumla Herrgård hem till mig. Ställa in hästen i en hage.

Jag kan inte ta in en främmande häst i stallet. Eftersom jag har dräktiga ston.
Dessutom finns ingen plats över.

Så fick dom komma in och vila och värma sig.

Efter några timmar. Så hjälpte jag till att lasta hästen. Det tog väl en timme ungefär.
Men sen kom han in.

Så åkte sällskapet iväg. Jag hörde honom sparka i transporten.
Jag hoppas dom kom fram till stallet i Tungelsta.
--------------------------------------------------------------------------------

Idéerna hur detta skulle lösas, innan vi lyckades lasta honom, var många:
Rida till Tungelsta? Stalla in honom på Gudö? Jag ringde runt till alla stall jag kunde komma på.
Även om det fanns lediga boxar så vägrade alla att ta emot en främmande häst på kvällen.

Bara HELENE, på Bondvägen 60, var villig att ställa ut sina egna i hagen och låta travaren komma in.
All heder till dig!

Så kom dom ju iväg till sist, Kl 23.00.
Ja, så gick min lugna söndagkväll åt skogen igen.

Så fortsatte min uppväxt med hästar.
Mina systrar red. Karin ville ha en piska. Så jag bröt ett spö och sprang efter henne och hästen.
Den upptäckte mig och slog bakut.
Bägge bakhovarna träffade klockrent i magen. Jag tappade luften och satte mig på ändan.
Som tur var, var det ett litet russ.

Så åkte vi på ridläger. Mina systrar åkte till Tyskland och jag till GANNARVE på Gotland.

http://www.gannarvegard.dinstudio.se/

Det är en underbar gård. I Fröjel, strax söder om Klintehamn.
Där tillbringade jag 4 somrar.
Vi fick rida i havet och bada med hästarna. Vi red dressyr, kadrilj, hopp- och galopptävlingar.
Vi hade barnridning och allt skoj man kan uppleva på ett ridläger.


Så här levde vi. Barbacka red vi på milslånga turer.
Det var underbara somrar.
Den sista sommaren var jag hjälpreda på lägeret, och fick själv leda uteritterna.

Igår var TETTE här med sin gulliga son ELVIS. Dom fikade och lekte med valparna.
Det var jättenyttigt för dom att träffa en "liten människa". Eftersom våra barn har blivit vuxna.
Så är det ont om lämpliga barn att träna valparna med.
Tack Tette, som tog dig hit för en pratstund.
Det är så kul med lite hästsnack vid fikabordet.

På hemvägen passade hon på att fota våra hästar i hagen.
Här en bild på VIZZLA.



Idag har Ylva ridit ELLIOT igen. I en snödjup hage tog dom sin FÖRSTA GALOPP tillsammans.
Vad jag tycker du är tuff och duktig YLVA!
Hon har nu startat egen firma för inridning / utbildning  av unghästar.
LYCKA TILL!

Nu har vi en till häst i familjen.......
Hon heter PALM SPRING men kallas "Lillan"
Född:  2002
E: Pomme Royal (Pilot)
UE: Dalby Mustang xx.

I helgen hoppade Ylva 2 ggr CLEAR ROUND på henne. I 1 m och 1,10!
Hon hoppar glatt och villigt med god spänst.
Jag hoppas du får mycket kul med henne i framtiden Ylva.
LYCKA TILL!
Jag har verkligen kämpat för att lägga upp en filmsnutt från hoppningen här
i bloggen. Men det ville sig inte. Ni kan titta på alla 4 starterna i Ylvas Blogg.

http://ylva87.blogg.se/


Idag har hon ridit på ELLIOT, alldeles själv. Utan hjälp, i skritt och trav.
Han känns som en liten ponny, säger hon.
Det förstår jag väl. Den ena inridningshästen är 1,75 i mankhöjd!

Det går framåt med dom också. Bägge två har nu blivit ridna i skritt och trav.
Ägaren har kommit ut för att se hur arbetet går för Ylva.
Hon var nöjd med resultatet.

Men bägge två har vassa vargtänder.  Så det där med bett i munnen är inte så lyckat just nu.
Men det bekymrade inte ägaren. Så Ylva får rida på Hackamore så länge.

Hon är fantastisk VIENNA. Vilken häst!
Just nu går hon bara 1 gång per vecka. För jag hinner inte.
För jag har huset fullt med valpar och deras blivande köpare. Som måste få träffa sina nya familjemedlemmar.
Det får lov att vara så här, just nu.

Men Vienna är lugn och förväntansfull. När jag fixar iordning henne för vår måndags-lektion.
Så rider vi upp till ridhuset ca 3 km.
Idag gick det bra att galoppera och trava på vägen dit.
Väl framme så kröker hon på nacken och börjar jobba.

Hon blir allt bättre för varje lektion. Men hon stönar mer och mer. Är det föl-magen som börjar bli tung?
Hon suckar, pustar och låter på alla möjliga konstiga vis.
Men jobbar det gör hon.
Nu är det bara jag som ska göra mindre.........

Handställningen är bättre. Sitsen, ok.  Men fortfarande klagar ridläraren på att jag tittar ner, rör mig för mycket i sadeln och glömmer att hästen ska bära mig. Jag vill gärna bära hästen och galoppera åt den, hm. Men det går FRAMÅT. 

Idag tränade vi på framdelsvändning. Tempoförändring i trav. Rida på volterna och galoppfattningar.
Jag kan vara glad en hel vecka, efter ett sånt ridpass.
HÄSTAR ÄR UNDERBARA!

Ylva har skrivit ett särskilt inlägg i sin blogg:  http://ylva87.blogg.se/
om Elliot. Tack för det Ylva!
Jag förstår att han blivit "halvblods-friserad". Borta är hans vildvuxna ponnylook.
Ska han bli SWB nu?
Fina bilder i snön.......

Jag glömde berätta en rolig episod. Som hände när vi hade Linnéa.

Till saken hör, att innan vi skulle ut och rida brukade mamma mata Linnéa med en sockerbit.
Det gick till så här: Vi red fram till stugdörren som leder direkt in i köket och lät Linnéa kika in.
Då kom mamma och gav henne en godbit. Så red vi iväg........

DAGEN DÅ MORMOR BLEV GALEN!
Mamma och jag kom hem ifrån affären.
SOM DET SÅG UT!

Alla kryddor låg utspridda i köket. Kaffepannan var söndertrampad.
Brödkorgen var trasig. Bastduken på utebordet var trasig.
Frukten var mosad. 2 träskor låg slängda i köket + mormors silverkäpp!
Vad hade hänt? VAR VAR MORMOR? Hade mormor blivit galen?

Ett litet pip hördes från sovrummet. "Åh, entlich kommt jemand".
Mormor var från Tyskland.
Hon berättade följande historia:

Hon hade vilat på sängen när hon hörde någon klampa omkring i köket.
Hon pep: HALLÅ?, inget svar. VEM DÄR?, inget svar.
Då gick hon upp, stödd på sin käpp.

Vid spisen stod en kolsvart russ-rumpa = Linnéa!

Vi hade ett sånt där gammalt kryddskåp med små plastlådor med mjöl, socker, salt, kaffe, KAKAO
och HAVREgryn. Hon hade dragit ut allihop. Ätit det som var gott. Hällt ut det som inte passade damen i smaken.
Letat vidare. Hittat bröd + korg. Hon lämnade halva korgen kvar (inte god).
Hon provade om kaffekannan av aluminium gick att äta. Nähä! Då slängde hon ner den på golvet och trampade till den med hoven. Ungefär DÅ kom mormor!

Hon försökte schasa ut hästen. Hon slängde en träsko i baken på henne.
En till kom flygande. Hästen rörde sig inte ur fläcken.
Då tog hon käppen och pucklade på henne tills Linnéa behagade lämna köket och sin jakt på sockerbitar.

Då fortsatte Hästen till utebordet. Mosade fruktfatet och åt upp en bit av bastduken.
Sedan fortsatte hon till grannens grönsaksland.........

Grannsämjan höll, och mormor var fullt frisk.
Det var bara en envis russ-fröken som ville ha sin dagliga sockerbit.

Ylva ringde just. Jublande glad. Hon hade ridit ett flertal hästar idag.
Det hade gått så bra.
Hon tjattrade glatt i mobilen medan hon rattade sin lilla gröna Opel genom snödrivorna i Skåne.

Det hade kommit 50 - 60 cm snö! Dessutom hade det drivit ihop i tjocka drivor.
Hon kunde inte köra ända fram till Emmas stall.
Så hon fick parkera på granngården.
Lillan hade hoppat fantastiskt bra.

Hon hade kunnat sitta på den ena inridningshästen.
Hon har verkat lite spänd, så hon har inte kunnat rida henne ännu.
Men idag kom hon upp i sadeln och kunde t.o.m. trava!

Hon hade ridit ytterligare en häst som hade bockat av henne.
Som tur var föll hon av och gjorde en kullerbytta.
Så satt hon upp igen och då gick det bättre.
HEJA YLVA!
Det är så roligt att få följa dina äventyr, där nere i Skåne.

Jag kanske ska berätta lite historik om mitt liv med hästar.
Vi har häst i släkten.

Morfar Knut var kavallerist. Utbildad på Strömsholm.
Mormor red. Det var ovanligt för en kvinna född på 1800-talet.
Mamma red och pappa var också kavallerist i det militära.

Mina 2 systrar rider.
Därför släpade dom med mig till stallet så fort jag kunde gå.
Stallet, på den tiden, var Fårdala Gård i Kjell Öhrlings regi.

Jag började som marsvinsskötare. Avancerade till getskötare.
Getterna hette: Freddy, Stina och April.
Där fanns också en ÅSNA som jag fick sköta.
Jag började närma mig hästarna i skötar-hirarkin.

Somrarna på Gotland. Var oändligt långa. Mina systrar hade varsitt russ att rida på: DACKO och LINNÉA.
Jag fick nöja mig med korna. Så fort dom låg och idisslade. Så passade jag på........
Iklädd hjälm och spö klättrade jag upp på koryggen........
Störda, ställde dom sig oftast upp,  och jag föll av.

DACKO var en avkastarkung. Sedan gick han inte att fånga. Så honom lämnade vi tillbaka till ägaren.
Kvar blev Linnéa.
På henne lärde jag mig att rida.

När jag var 9 år så var hon mitt ansvar hela somrarna. Vi hade det jättekul ihop.
Men hon var ökänd som ett riktigt elakt russ.

Född på Lojsta hed. Bortjagad av sin mamma.
Uppfödd på nappflaska i ett hem. Blev hon ett mycket egensinnigt, bortskämt russ.

Hon brukade stå i en hage utanför en lanthandel och tigga av turisterna.
Hon såg så söt ut.
Så dom gav henne godsaker.
Precis när det var slut. Skriiiiade hon ett fruktansvärt illvrål och högg efter människorna.

Men jag red på långturer. Simmade i havet med henne och gjorde allt möjligt. Mot mig var hon alltid snäll.

Tills en dag, hon var riktigt tjurig.
Hon stod längst bort i hagen och hängde vid grinden.
Jag gick fram mot henne, och ropade hennes namn.
Då slickade hon öronen bakåt, tvärvände och verkligen anföll mig.

Jag var 11 år och sprang för livet. Föll omkull och hon högg mig rätt in i ryggen.
Hon vände baken till, för att sparka mig med bägge bakhovarna, där jag låg på marken.
Min pappa kom rusande och tjoade, så hon stack undan.

Tack pappa! Jag tror inte hon hade slutat anfalla mig om han inte hade räddat mig.

20 cm stort blev bettet.  Hela hennes tandrad syntes i huden på min rygg.
Så slutade somrarna med Linnéa.
Jag blev rädd, och det visste hon.

När jag var 16 år började jag rida henne igen. Jag var ofta på Gotland under höstarna.
Men det var en mycket speciell häst. Jag red barbacka på långa turer.

Hon var pigg på att bli tränsad och komma ut på ridturer. Då fick jag komma nära.

Men jag kunde inte sköta henne. När jag sen skulle lämna henne i hagen. Fick jag knäppa upp tränset från hästryggen. Vända henne så att hon stod med huvudet mot grinden. Skynda mig av och dra med mig tränset i farten och slänga igen grinden. För då skrek hon så där högt SKRIIIIII och högg efter mig. 

En gång när vi var ute på långtur så blev jag kissnödig. Vilken fasa.......
Hur skulle jag göra?

Jag pratade med henne. Hon älskade att rulla sig i den mjuka sanden på stranden.
Vi kom överens om att jag skulle få kissa i fred, mot att hon skulle få rulla sig ordentligt.

NEJ, jag tror inte att jag kan prata med djuren.
Men jag tror att jag bestämde mig för att det skulle gå bra, och därför blev det så.
Hon var, som sagt, en mycket speciell häst.
 

På allmän begäran ska jag uppdater er om ELLIOT.
Han stod som ett ljus i transporten hela vägen ner till Skåne.

Där får han gå med ett sto som heter "LILLAN".
Här kommer en bild innifrån stallet.


Han är tjock och go. Dessutom har han fått en lurvig vinterpäls.

Ylva har longerat honom. Han brallade runt i glada bocksprång.
Sedan har hon hängt på honom.
Allt går bara bra.

Just nu har jag annons på honom i Ridsport.
Ingen ringer.