NY RIDTUR.
Man kan inte säga att det är en njutning att rida ELLIOT. Han är ung, han är tittig och jävligt envis.
Men han är också POSTIV, GLAD och FRAMÅT.
Det är bara alla grejer på villatomterna han måste undersöka.......
Man kommer i glad trav framåt vägen, EN AVLOPPSSLANG!
Tvärstopp! Vi tar oss förbi, och travar glatt vidare. EN SNED BREVLÅDA! Tvärstopp!
Ja, så där går ridturen långsamt framåt.
Men det går framåt. Han reagerar inte 2 ggr på samma sak.
I skogen trampar han på desto bättre. Säker på foten och lagom stor för att ta sig fram överallt.
När jag red VIENNA i höstas, upplevde jag att skogen var alldeles för liten och trång, för en så stor häst.
Men med ELLIOT känner man sig säker och trygg. Han går med ett bra avstånd till trädstammarna. Det är skönt. Så inte mina knän slår i. Tack för det!
Har du lärt honom det, Ylva?
Här är en bild från FLYINGE när Ylva hade honom.
Knoppad och fin inför visningen.
Både på ut- och hem-vägen passerade vi utmed ett elstaket. I hagen gick GARBO och HECTOR, Gunillas fina hästar. När vi lämnade hagen första gången. Ville ELLIOT inte alls som jag. Han stod still, snurrade och backade.
Då backar vi väl då.........
Jag backade honom ända in på Spelmansvägen innan han insåg att det var bäst att trampa vidare.
På hemvägen blev det värre. Då brunstade GARBO. Pep och kråmade sig. Hon gjorde sitt bästa för att förföra min häst. Men så envis som jag är, så tvingade jag ELLIOT att trava fort förbi hagen. Han hann nog inte fatta att han förlorade kontakten innan vi redan var förbi.
Det var dagens ridtur. Nu får han vila några dagar igen. Duktiga ELLIOT!
Han tycker det är roligt, för han kommer galopperande till mig när vi ska ut på äventyr.
Men han är också POSTIV, GLAD och FRAMÅT.
Det är bara alla grejer på villatomterna han måste undersöka.......
Man kommer i glad trav framåt vägen, EN AVLOPPSSLANG!
Tvärstopp! Vi tar oss förbi, och travar glatt vidare. EN SNED BREVLÅDA! Tvärstopp!
Ja, så där går ridturen långsamt framåt.
Men det går framåt. Han reagerar inte 2 ggr på samma sak.
I skogen trampar han på desto bättre. Säker på foten och lagom stor för att ta sig fram överallt.
När jag red VIENNA i höstas, upplevde jag att skogen var alldeles för liten och trång, för en så stor häst.
Men med ELLIOT känner man sig säker och trygg. Han går med ett bra avstånd till trädstammarna. Det är skönt. Så inte mina knän slår i. Tack för det!
Har du lärt honom det, Ylva?
Här är en bild från FLYINGE när Ylva hade honom.
Knoppad och fin inför visningen.
Både på ut- och hem-vägen passerade vi utmed ett elstaket. I hagen gick GARBO och HECTOR, Gunillas fina hästar. När vi lämnade hagen första gången. Ville ELLIOT inte alls som jag. Han stod still, snurrade och backade.
Då backar vi väl då.........
Jag backade honom ända in på Spelmansvägen innan han insåg att det var bäst att trampa vidare.
På hemvägen blev det värre. Då brunstade GARBO. Pep och kråmade sig. Hon gjorde sitt bästa för att förföra min häst. Men så envis som jag är, så tvingade jag ELLIOT att trava fort förbi hagen. Han hann nog inte fatta att han förlorade kontakten innan vi redan var förbi.
Det var dagens ridtur. Nu får han vila några dagar igen. Duktiga ELLIOT!
Han tycker det är roligt, för han kommer galopperande till mig när vi ska ut på äventyr.
OMTUMLANDE DAG.
Först var jag ute och red på ELLIOT i morse. Han är så mysig. Men han var mer tittig idag. Troligtvis trött i huvudet av alla intryck. I morgon får han vila.
Han stannade och ville inte gå. När han såg en "otäck" sten, när han hörde en gräsklippare......
Men när han fick syn på några andra hästar, då fick han väldigt bråttom.
Ja, att rida unghäst är spännande. Dom är ju inte riktigt styrbara än.
Men han var käck och glad. Trampade på bra. Vi travade på en grusväg. Men då blev det tvärstopp, när han såg ett avloppsrör som stack upp i gräset.
Jag förstår att det är lättare om en äldre, erfaren häst går före.
Men jag tycker Elliot är jätteduktig.
Idag tog jag in hästarna i stallet, när värmen och bromsarna var som värst.
Fölen somnade genast. Dom tyckte det var så skönt.
Tillbaka i hagen, tog jag några bilder:
VIENNA och LAVA.
DIXIE och INDIRA.
LAVAS huvud.
Väldigt gymnastisk fölunge.
INDIRA betar under magen på DIXIE.
INDIRA.
INDIRA är så söt med sin pyttelilla stjärn.
Indira i förgrunden. Gillar jag bruna hästar??????
----------------------------------------------------------------------------------------------------
Nu på kvällen ringde dom från Norrtälje, som har varit här 2 söndagar i rad.
DOM VILL KÖPA ELLIOT!
Det var den omtumlande upplevelsen idag.
Det känns riktigt roligt att han ska få ett eget hem. Nu gäller det bara att han går igenom besiktningen.......
Det tror jag inte är några problem. Han har ju varit kärnfriisk sen han föddes. TA I TRÄ!
Nu ska jag beställa tid för besiktning.
Spännande.
Han stannade och ville inte gå. När han såg en "otäck" sten, när han hörde en gräsklippare......
Men när han fick syn på några andra hästar, då fick han väldigt bråttom.
Ja, att rida unghäst är spännande. Dom är ju inte riktigt styrbara än.
Men han var käck och glad. Trampade på bra. Vi travade på en grusväg. Men då blev det tvärstopp, när han såg ett avloppsrör som stack upp i gräset.
Jag förstår att det är lättare om en äldre, erfaren häst går före.
Men jag tycker Elliot är jätteduktig.
Idag tog jag in hästarna i stallet, när värmen och bromsarna var som värst.
Fölen somnade genast. Dom tyckte det var så skönt.
Tillbaka i hagen, tog jag några bilder:
VIENNA och LAVA.
DIXIE och INDIRA.
LAVAS huvud.
Väldigt gymnastisk fölunge.
INDIRA betar under magen på DIXIE.
INDIRA.
INDIRA är så söt med sin pyttelilla stjärn.
Indira i förgrunden. Gillar jag bruna hästar??????
----------------------------------------------------------------------------------------------------
Nu på kvällen ringde dom från Norrtälje, som har varit här 2 söndagar i rad.
DOM VILL KÖPA ELLIOT!
Det var den omtumlande upplevelsen idag.
Det känns riktigt roligt att han ska få ett eget hem. Nu gäller det bara att han går igenom besiktningen.......
Det tror jag inte är några problem. Han har ju varit kärnfriisk sen han föddes. TA I TRÄ!
Nu ska jag beställa tid för besiktning.
Spännande.
STOLT OCH GLAD IDAG.
Här är ELLIOT 1 år. På Western-kurs hos Kicki.
Idag har jag tagit min första ridtur på ELLIOT. En häst av EGEN UPPFÖDNING!
Det var något alldeles speciellt.
Det kändes som att sitta på min älskade DIXIE igen, fast i en yngre upplaga.
Jag hoppas att jag har lärt mig lite under de här 14 åren som jag har försökt lära mig rida, sedan Dixie kom in i mitt liv 1997. Så jag kan vidareutbilda ELLIOT.
Han är duktig. Han kan start och stopp och börja trava. Men han har svårt för att runda sin kropp och gå runt träden. Nu ska vi träna på att ta oss fram i skog och mark och göra fina cirklar runt träden.
Jag var bara tvungen att se om han hade gått i baklås totalt sedan igår.
Men, nej då. Han trampade på så glatt. Framåt, framåt är hans melodi.
Sen ser han plötsligt ett spöke = en sten, eller en sandhög. TVÄRSTOPP!
Då måste han fundera ett slag...... Kommer det där att äta upp honom?
Sen bestämmer han sig för att det är ofarligt och trampar glatt vidare.
Det var en ljuvlig känsla att få rida igen. Det är ju det som är glädjen med hästar. Belöningen för allt slit.
Det hade jag nästan glömt bort. Jag har inte ridit sedan November. ÄNTLIGEN är jag igång igen!
Tänk vilken lång resa det är: att föda upp ett föl, tills man får rida på det.
ELLIOT, 1 månad gammal.
5 månader.
Här är ELLIOT 17 mån. När han var 2 år började vi med inridningen.
Men ändå var det drygt ett år kvar till första ridturen för mig.
SÖNDAGS-NÖJE.
Det verkar vara ett söndagsnöje. Att provrida hästar.
Jag har ju annons ute på ELLIOT.
För tre veckor sedan kom första spekulanten. Förra söndagen, då kom ett rart par från Norrtälje hit för att titta på Elliot. Men då ÖSTE regnet ner. Dessutom hade han tappat en sko. Så jag kunde bara longera honom lite grann för att visa honom. Men han halkade bara omkring, så det blev inte så mycket av den visningen.
Idag kom dom tillbaka. Då tog vi transporten upp till ridskolan. Så longerade jag honom för att han inte skulle vara FÖR VILD! Man vet aldrig med 3-åringar.......
Istället hade han bromsolja i ådrorna.
Han var mer som en gammal trött häst. Han är rolig han.
Han skötte sig alldeles utmärkt, förutom detta att han inte gick fram ordentligt.
Lättlastad, lätt att sadla o tränsa. Lugn och trygg att rida.
Kan man önska sig en bättre häst?
Jag har ju annons ute på ELLIOT.
För tre veckor sedan kom första spekulanten. Förra söndagen, då kom ett rart par från Norrtälje hit för att titta på Elliot. Men då ÖSTE regnet ner. Dessutom hade han tappat en sko. Så jag kunde bara longera honom lite grann för att visa honom. Men han halkade bara omkring, så det blev inte så mycket av den visningen.
Idag kom dom tillbaka. Då tog vi transporten upp till ridskolan. Så longerade jag honom för att han inte skulle vara FÖR VILD! Man vet aldrig med 3-åringar.......
Istället hade han bromsolja i ådrorna.
Han var mer som en gammal trött häst. Han är rolig han.
Han skötte sig alldeles utmärkt, förutom detta att han inte gick fram ordentligt.
Lättlastad, lätt att sadla o tränsa. Lugn och trygg att rida.
Kan man önska sig en bättre häst?
TACK TETTE!
Tette Lindbergh var här idag. ÄNTLIGEN fick jag träffa hennes "nya" son TEXAS. Hon passade på att fota mina föl. Tack för fina bilder!
Det var hos Tette, i Herrhagens stall som ELLIOT bodde i höstas.
DIXIE och INDIRA på väg mot vattenhålet.
Min älsklinghäst DIXIE.
Vatten finns det gott om i hagen, efter allt regnande.
Hej INDIRA, ska vi umgås lite?
"Nja, jag vet inte det?"
"Okey då, jag kliar väl tillbaka." Hon är en rackare på att nypas. När man leder henne till hagen.
så nyper hon mig i armen för varje steg hon tar. AJ! Det gör ont!
Att bråka med henne verkar bara tagga upp henne mer. Man får ha tjocka jackor.......
LAVA är en mer försynt flicka.
Man får närma sig henne bakifrån. Med risk för att hon väljer att kicka istället.
Man får förstå att man får jobba med hennes förtroende. Efter alla sprutor vi har stuckit henne med.
Så är det fantastiskt att man får ta i henne igen. Hon är rar och brukar gnägga åt mig. Framförallt när man ska
lämna hagen.
VIENNA litar helt på mig.
Stolt uppfödare!
VIVA LA DIVA, är ett passande namn, tycker jag.
Hej Susan: det har jag också fått se idag. Att fölen hade noskontakt med varandra.
Det går framåt.
Ja, Indira är den mer nyfikna av dom 2. Jag förstår att hon gillar dina hundar.
Hej Monica: Det där med färger är inte lätt. När VIZZLA föddes var hon nästan svart. Men hade mycket vita stickelhår. Så det såg man genast att hon skulle bli skimmel. Dom kan ljusna mycket snabbt eller väldigt långsamt. Hos Vizzla verkar det ta lång tid. Jag tycker det är snyggt med mörka skimlar.
BRAVOUR, Indiras pappa.
CAMARO M, Lavas pappa.
Dom här två bruna fölen har nästan inga stickelhår alls. Men bägge papporna är skimlar. Då är det 50% chans att avkommorna blir skimlar. Jag tror mer på att Lava blir det, eftersom hon har ett stickelhårigt ben.
Snart kommer dom att börja tappa fölpälsen, då blir dom så skabbiga. Kanske ser man då vad det blir för färg.
Det var hos Tette, i Herrhagens stall som ELLIOT bodde i höstas.
DIXIE och INDIRA på väg mot vattenhålet.
Min älsklinghäst DIXIE.
Vatten finns det gott om i hagen, efter allt regnande.
Hej INDIRA, ska vi umgås lite?
"Nja, jag vet inte det?"
"Okey då, jag kliar väl tillbaka." Hon är en rackare på att nypas. När man leder henne till hagen.
så nyper hon mig i armen för varje steg hon tar. AJ! Det gör ont!
Att bråka med henne verkar bara tagga upp henne mer. Man får ha tjocka jackor.......
LAVA är en mer försynt flicka.
Man får närma sig henne bakifrån. Med risk för att hon väljer att kicka istället.
Man får förstå att man får jobba med hennes förtroende. Efter alla sprutor vi har stuckit henne med.
Så är det fantastiskt att man får ta i henne igen. Hon är rar och brukar gnägga åt mig. Framförallt när man ska
lämna hagen.
VIENNA litar helt på mig.
Stolt uppfödare!
VIVA LA DIVA, är ett passande namn, tycker jag.
Hej Susan: det har jag också fått se idag. Att fölen hade noskontakt med varandra.
Det går framåt.
Ja, Indira är den mer nyfikna av dom 2. Jag förstår att hon gillar dina hundar.
Hej Monica: Det där med färger är inte lätt. När VIZZLA föddes var hon nästan svart. Men hade mycket vita stickelhår. Så det såg man genast att hon skulle bli skimmel. Dom kan ljusna mycket snabbt eller väldigt långsamt. Hos Vizzla verkar det ta lång tid. Jag tycker det är snyggt med mörka skimlar.
BRAVOUR, Indiras pappa.
CAMARO M, Lavas pappa.
Dom här två bruna fölen har nästan inga stickelhår alls. Men bägge papporna är skimlar. Då är det 50% chans att avkommorna blir skimlar. Jag tror mer på att Lava blir det, eftersom hon har ett stickelhårigt ben.
Snart kommer dom att börja tappa fölpälsen, då blir dom så skabbiga. Kanske ser man då vad det blir för färg.
DAGENS BILDER.
Dom närmar sig varandra, fölisarna. Men ännu ingen närkontakt.
Indira i morgondimman.
Ganska nära nu. Men fortfarande tryggast hos mamma.
LAVA på morgonpromenad.
Lava är den busigaste av dom 2, just nu. Här laddar hon upp........
Så bär det iväg.......
En liten rusch måste man ta varje morgon.
Pust! Det får räcka för idag.
Indira i morgondimman.
Ganska nära nu. Men fortfarande tryggast hos mamma.
LAVA på morgonpromenad.
Lava är den busigaste av dom 2, just nu. Här laddar hon upp........
Så bär det iväg.......
En liten rusch måste man ta varje morgon.
Pust! Det får räcka för idag.
ÄNNU INGEN KONTAKT....
Jag vill så gärna se fölen leka. Men ännu släpper ingen av dom mammas trygga sida.
I morse gnäggade LAVA, när vi kom med Dixie och INDIRA.
Så visst är dom nyfikna på varandra. Men kontakt har ännu inte etablerats.
Tänk så annorlunda det blev den här gången, mot 2008. Då var ELLIOT 1 mån. gammal, när VIZZLA föddes i hagen. Då fick dom kontakt med en gång. Troligtvis för att Elliot var så nyfiken på sin "lillasyster".
Här kommer några underbara bilder på fölen 2008.
Fotograf: Ia Marie Post.
Elliot 1 mån. Vizzla nyfödd.
I morse gnäggade LAVA, när vi kom med Dixie och INDIRA.
Så visst är dom nyfikna på varandra. Men kontakt har ännu inte etablerats.
Tänk så annorlunda det blev den här gången, mot 2008. Då var ELLIOT 1 mån. gammal, när VIZZLA föddes i hagen. Då fick dom kontakt med en gång. Troligtvis för att Elliot var så nyfiken på sin "lillasyster".
Här kommer några underbara bilder på fölen 2008.
Fotograf: Ia Marie Post.
Elliot 1 mån. Vizzla nyfödd.
MAN LÄR SÅ LÄNGE MAN.....
Jag tycker det är viktigt att vara lyhörd, och försöka lära sig så mycket som möjligt i livet. Men jag gör jämt en massa misstag. Det är därför jag brukar säga att jag är: SOM EN ELEFANT I EN GLASBUTIK!
I går morse gjorde jag en ny blunder. Alltså fick jag lära mig något nytt av hästarna.
Husse BENNY var snäll och följde med till hagen. Han ledde VIENNA och jag ledde LAVA. Han gick en bit in i hagen och släppte VIENNA. Medan jag stängde grinden innan jag släppte LAVA.
Då hittade hon inte mamma. Blev rädd och försökte springa igenom tråden. Jag försökte mota bort henne från tråden, men hon blev ännu räddare. Vienna gick i godan ro o betade mitt i hagen. Benny försökte få tag på henne igen, men det ville hon inte. Hon ville beta. Så hon sprang ännu längre bort.
Till sist fick jag tag på Lava, kunde sätta på henne grimman igen och leda henne till mamma Vienna.
Där kunde jag släppa henne, så sökte hon upp mamma och gick som en skugga brevid igen.
PHU! Ordningen var återställd och jag lärde mig något nytt: ALDRIG SLÄPPA MAMMAN INNAN FÖLET.
JÄMFÖRELSE MELLAN VIENNAS FÖL:
VIZZLA VALENCIA LT Född: 20080613 E: Carland
VIVA LA DIVA LT Född: 20110607 E: Camaro M
Lava är ett större kraftpaket än Vizzla var som nyfödd.
Men Vizzla föddes också 1 vecka tidigare i dräktigheten.
Det ska bli spännande att följa utvecklingen.
I går morse gjorde jag en ny blunder. Alltså fick jag lära mig något nytt av hästarna.
Husse BENNY var snäll och följde med till hagen. Han ledde VIENNA och jag ledde LAVA. Han gick en bit in i hagen och släppte VIENNA. Medan jag stängde grinden innan jag släppte LAVA.
Då hittade hon inte mamma. Blev rädd och försökte springa igenom tråden. Jag försökte mota bort henne från tråden, men hon blev ännu räddare. Vienna gick i godan ro o betade mitt i hagen. Benny försökte få tag på henne igen, men det ville hon inte. Hon ville beta. Så hon sprang ännu längre bort.
Till sist fick jag tag på Lava, kunde sätta på henne grimman igen och leda henne till mamma Vienna.
Där kunde jag släppa henne, så sökte hon upp mamma och gick som en skugga brevid igen.
PHU! Ordningen var återställd och jag lärde mig något nytt: ALDRIG SLÄPPA MAMMAN INNAN FÖLET.
JÄMFÖRELSE MELLAN VIENNAS FÖL:
VIZZLA VALENCIA LT Född: 20080613 E: Carland
VIVA LA DIVA LT Född: 20110607 E: Camaro M
Lava är ett större kraftpaket än Vizzla var som nyfödd.
Men Vizzla föddes också 1 vecka tidigare i dräktigheten.
Det ska bli spännande att följa utvecklingen.
REGNIG DAG.
När fölen äntligen kunde vara tillsammans. Så spöregnar det, så dom måste vara inne.
Igår var en tråkig dag. Jag hann precis ut med fölstona. Så jag hann mocka och fixa stallet.
Innan jag var tvungen att hämta hem dom igen. Det är inte så bra att LAVA ligger och blir kall. Nu när hon just har blivit frisk!
Jo, i morse fick jag besked av veterinären att hon var färdig behandlad. HURRA!
Nu kan jag få njuta lite av våra fölungar.
På kvällen kom min hovslagare och raspade lite på INDIRAS högra framhov. Det blev jättefint!
Hon hade en kompis med sig som fotade fölen lite.
Bara 256 kort! tog hon.
Tack Lena Gavelin för bilderna.
DIXIE och INDIRA.
VIENNA och LAVA.
Fin trav i sommarhagen.
Igår var en tråkig dag. Jag hann precis ut med fölstona. Så jag hann mocka och fixa stallet.
Innan jag var tvungen att hämta hem dom igen. Det är inte så bra att LAVA ligger och blir kall. Nu när hon just har blivit frisk!
Jo, i morse fick jag besked av veterinären att hon var färdig behandlad. HURRA!
Nu kan jag få njuta lite av våra fölungar.
På kvällen kom min hovslagare och raspade lite på INDIRAS högra framhov. Det blev jättefint!
Hon hade en kompis med sig som fotade fölen lite.
Bara 256 kort! tog hon.
Tack Lena Gavelin för bilderna.
DIXIE och INDIRA.
VIENNA och LAVA.
Fin trav i sommarhagen.
UTSPRING.......
Oj, vilket spring det blev. På eftermiddagen igår tyckte jag det kunde vara dax att ÄNTLIGEN släppa ihop fölstona.
Jag har ju 2 föl, för att dom ska kunna utvecklas och leka tillsammans. Nu blev det ju en ganska besvärlig start.
Men igår kändes det som om LAVA var stark nog för några timmar i stora hagen.
Det finns inget lätt sätt att släppa ihop hästar. Det är bara att släppa ihop dom och hoppas på det bästa.
Nu blev det ett jäkla spring.
DIXIE fattade inte att det var hennes gamla kompis VIENNA som kom in i hagen. Hon rusade efter inkräktaren......
VIENNA sprang som i panik, med LAVA som en skugga bredvid sig.
Fölen gnäggade olyckligt. Skuggade sina upprörda mammor. Alla galopperade i full fart fram o tillbaka.
NEJ, det kändes INTE BRA ett slag.
Men så lugnade DIXIE ner sig. Fick hon en lukt på VIENNA? Eller vad hände?
Alla saktade av och började beta. Jag hann aldrig fota när jakten var som vildast.
Men här kommer några kort från igår.
Behörigt avstånd mellan fölstona.......
DIXIE är upprörd.
VIENNA spanar misstänkt på ELLIOT i hagen bredvid.
Men så lugnar allt ner sig och Vienna kan börja beta.
Dixie vakar över sin INDIRA.
INDIRA får pusta ut.
ELLIOT har hela tiden kollen på stohagen.
Stolt storebror.
Idag fick ELLIOT besök av några intressenter. Naturligtvis spöregnade det som värst just när jag skulle visa honom. Dessutom har han en tappsko. Men han skötte sig utmärkt. Dom ska återkomma nästa söndag för att kunna provrida honom.
Jag har ju 2 föl, för att dom ska kunna utvecklas och leka tillsammans. Nu blev det ju en ganska besvärlig start.
Men igår kändes det som om LAVA var stark nog för några timmar i stora hagen.
Det finns inget lätt sätt att släppa ihop hästar. Det är bara att släppa ihop dom och hoppas på det bästa.
Nu blev det ett jäkla spring.
DIXIE fattade inte att det var hennes gamla kompis VIENNA som kom in i hagen. Hon rusade efter inkräktaren......
VIENNA sprang som i panik, med LAVA som en skugga bredvid sig.
Fölen gnäggade olyckligt. Skuggade sina upprörda mammor. Alla galopperade i full fart fram o tillbaka.
NEJ, det kändes INTE BRA ett slag.
Men så lugnade DIXIE ner sig. Fick hon en lukt på VIENNA? Eller vad hände?
Alla saktade av och började beta. Jag hann aldrig fota när jakten var som vildast.
Men här kommer några kort från igår.
Behörigt avstånd mellan fölstona.......
DIXIE är upprörd.
VIENNA spanar misstänkt på ELLIOT i hagen bredvid.
Men så lugnar allt ner sig och Vienna kan börja beta.
Dixie vakar över sin INDIRA.
INDIRA får pusta ut.
ELLIOT har hela tiden kollen på stohagen.
Stolt storebror.
Idag fick ELLIOT besök av några intressenter. Naturligtvis spöregnade det som värst just när jag skulle visa honom. Dessutom har han en tappsko. Men han skötte sig utmärkt. Dom ska återkomma nästa söndag för att kunna provrida honom.
DIXIES FÖL.
Jag har fått jättefina bilder. Så nu ska jag göra en jämförelse mellan DIXIES 2 föl:
LORD LOXLEY LT "ELLIOT". Född: 20080508 E: Elmshorn
Fotografer: Ylva Carlsson och Ia Marii Post.
----------------------------------------------------------------------------------------
INDIRA GANDHI LT "INDIRA" Född: 20110603 E: Bravour.
Fotograf: Susan Manholt.
JOVISST, är dom lika.
Tack till alla duktiga fotografer! Helt underbara bilder.
HUR GÅR DET?
Jodå, allt går åt rätt håll. Blodprovet visade på fina värden. Utom ett som heter FIBRINOGEN. Det visade 4,1 g/l.
Det är tydligen lite högt. Veterinären förklarade att det är kroppens försvar. Så fortfarande kämpar lilla LAVA med infektionen. Vi måste fortsätta att medicinera henne över helgen. Idag ska jag hämta mer medicin och försöka få tag på tunnare kanyler.
Det är så hemskt att behöva sticka i hennes lilla rumpmuskel. Allt är ju så litet. USCH!
Hon blir ju svårare att få tag i för varje dag som vi "plågar" henne.
Jag vill bara att hon ska va frisk och få leka med INDIRA. Men det är inte läge för det, just nu.
Det är tydligen lite högt. Veterinären förklarade att det är kroppens försvar. Så fortfarande kämpar lilla LAVA med infektionen. Vi måste fortsätta att medicinera henne över helgen. Idag ska jag hämta mer medicin och försöka få tag på tunnare kanyler.
Det är så hemskt att behöva sticka i hennes lilla rumpmuskel. Allt är ju så litet. USCH!
Hon blir ju svårare att få tag i för varje dag som vi "plågar" henne.
Jag vill bara att hon ska va frisk och få leka med INDIRA. Men det är inte läge för det, just nu.
HURRA!
Får man vara riktigt lycklig?
Nu har Veterinären varit här. VILKEN LYCKA!
Lungorna lät utmärkt. Naveln var fin. Hon lyckönskade mig till 2 så fina sto-föl.
LAVA på språng ut i livet.
Uppkäftiga INDIRA, undrar vad jag glor på.
INDIRA vrider ut höger framhov en aning. Hovslagaren Elisabeth får komma hit och titta på det.
Men hon var jättefin i benen ändå. Bara hålla koll.
Veterinären trodde att bägge fölen skulle bli skimlar! Just för att dom har stickelhår på benen.
Lavas ben är kolsvarta. Utom ett, som har lite stickelhår.
Indras ben är rejält silvriga, stickelhåriga, alla fyra. Det där med färger är jättesvårt.
--------------------------------------------------------------------------------------------------
Dessutom har det ringt en spekulant på ELLIOT. Jättespännande.........
Hon hade redan en Quarter-korsning och älskade just dom, pga deras fantastiska psyke.
Hon ska komma och titta på Elliot. Hoppas att tycke uppstår.
ELLIOT.
Just nu känns det som att jag kan pusta ut en aning, efter all oro. Skönt.
Nu har Veterinären varit här. VILKEN LYCKA!
Lungorna lät utmärkt. Naveln var fin. Hon lyckönskade mig till 2 så fina sto-föl.
LAVA på språng ut i livet.
Uppkäftiga INDIRA, undrar vad jag glor på.
INDIRA vrider ut höger framhov en aning. Hovslagaren Elisabeth får komma hit och titta på det.
Men hon var jättefin i benen ändå. Bara hålla koll.
Veterinären trodde att bägge fölen skulle bli skimlar! Just för att dom har stickelhår på benen.
Lavas ben är kolsvarta. Utom ett, som har lite stickelhår.
Indras ben är rejält silvriga, stickelhåriga, alla fyra. Det där med färger är jättesvårt.
--------------------------------------------------------------------------------------------------
Dessutom har det ringt en spekulant på ELLIOT. Jättespännande.........
Hon hade redan en Quarter-korsning och älskade just dom, pga deras fantastiska psyke.
Hon ska komma och titta på Elliot. Hoppas att tycke uppstår.
ELLIOT.
Just nu känns det som att jag kan pusta ut en aning, efter all oro. Skönt.
HEJ PÅ ER ALLA!
Vad det är roligt att få kommentarer i bloggen.
TACK!
Det är verkligen inspirerande. Ibland skriver man, och skriver.......
För vem? Undrar man. Jag tycker om att samla mina tankar. Men det är ju jättekul med respons från någon annan.
Monica undrade vilken ras vi föder upp?
VI HAR EN LITEN KVALITETS-UPPFÖDNING OCH -UTBILDNING AV HOPPHÄSTAR.
Det är det som kallades Halvblod förr. Numera är det SWB = Svenskt Varmblod (Inte att förväxla med travare. som också kallas Varmblod).
Men ROBINS DIXIE, "Dixie" är en Quarterhäst. Så hennes föl är korsning SWB / Quarter. Men registreras efter pappans stambok och blir därför SWB med grå papper. = ej godkänd stam i alla led. Det tar 3 generationer innan avkommorna får gröna papper och är renrasiga SWB.
ASVH som är vår rasorganisation har en s.k. öppen stambok. Det betyder att dom godkänner andra raser i stamböckerna, men dom får olika raskoder och olika färg på papperen.
Vi hoppas att alla hästar som föds här ska visa framfötterna i hoppning, längre fram i livet.
DIXIE tävlade framgångsrikt upp till 1,20.
VIENNA har startat 1,10, tränat fälttävlan och 1,30. Hon fick 9-9 i löshoppning på 3-årstesten och VANN Mälardals-championatet i löshoppning 2007.
VIZZLA (3 år) har hoppat 1,30 i löshoppning och fick 8-6 på 3-årstesten.
ELLIOT (3 år) har löshoppat 1,30, med goda omdömen.
Bägge 3-åringarna ska i höst fortsätta sin utbildning i både dressyr och hoppning under ryttare.
Jag tror på en mångsidig utbildning av hästen. Gärna träna som till fältävlan.
Då får hästen träna terränghinder, dressyr och banhoppning. Dessutom Westerntränar vi våra hästar.
Det ger en enorm utveckling för att bli balanserad, självbärig och "på bakbenen". Med stor bogfrihet.
Det är riktig gymnastik för hästar.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Nu till fölen:
INDIRA går i en stor gräshage ihop med mamma. Hon är lite svårfångad på kvällen, efter en hel dag i frihet. Men hon behöver komma in och sova ordentligt. Så kan mamma DIXIE få kraftfoder och så mycket hö hon orkar äta.
LAVA utvecklas jättefint (tror jag). Veterinären kommer hit ikväll för att kolla upp henne. Hon ska lyssna på lungorna, kolla naveln och ta blodprov. För att se om vi kan sluta medicinera henne.
Så på torsdag morgon ska jag åka till Solvalla, med blodprovet, för analys.
Hoppas värderna är bra då.
Tack för ordet. Vi hörs igen.
TACK!
Det är verkligen inspirerande. Ibland skriver man, och skriver.......
För vem? Undrar man. Jag tycker om att samla mina tankar. Men det är ju jättekul med respons från någon annan.
Monica undrade vilken ras vi föder upp?
VI HAR EN LITEN KVALITETS-UPPFÖDNING OCH -UTBILDNING AV HOPPHÄSTAR.
Det är det som kallades Halvblod förr. Numera är det SWB = Svenskt Varmblod (Inte att förväxla med travare. som också kallas Varmblod).
Men ROBINS DIXIE, "Dixie" är en Quarterhäst. Så hennes föl är korsning SWB / Quarter. Men registreras efter pappans stambok och blir därför SWB med grå papper. = ej godkänd stam i alla led. Det tar 3 generationer innan avkommorna får gröna papper och är renrasiga SWB.
ASVH som är vår rasorganisation har en s.k. öppen stambok. Det betyder att dom godkänner andra raser i stamböckerna, men dom får olika raskoder och olika färg på papperen.
Vi hoppas att alla hästar som föds här ska visa framfötterna i hoppning, längre fram i livet.
DIXIE tävlade framgångsrikt upp till 1,20.
VIENNA har startat 1,10, tränat fälttävlan och 1,30. Hon fick 9-9 i löshoppning på 3-årstesten och VANN Mälardals-championatet i löshoppning 2007.
VIZZLA (3 år) har hoppat 1,30 i löshoppning och fick 8-6 på 3-årstesten.
ELLIOT (3 år) har löshoppat 1,30, med goda omdömen.
Bägge 3-åringarna ska i höst fortsätta sin utbildning i både dressyr och hoppning under ryttare.
Jag tror på en mångsidig utbildning av hästen. Gärna träna som till fältävlan.
Då får hästen träna terränghinder, dressyr och banhoppning. Dessutom Westerntränar vi våra hästar.
Det ger en enorm utveckling för att bli balanserad, självbärig och "på bakbenen". Med stor bogfrihet.
Det är riktig gymnastik för hästar.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Nu till fölen:
INDIRA går i en stor gräshage ihop med mamma. Hon är lite svårfångad på kvällen, efter en hel dag i frihet. Men hon behöver komma in och sova ordentligt. Så kan mamma DIXIE få kraftfoder och så mycket hö hon orkar äta.
LAVA utvecklas jättefint (tror jag). Veterinären kommer hit ikväll för att kolla upp henne. Hon ska lyssna på lungorna, kolla naveln och ta blodprov. För att se om vi kan sluta medicinera henne.
Så på torsdag morgon ska jag åka till Solvalla, med blodprovet, för analys.
Hoppas värderna är bra då.
Tack för ordet. Vi hörs igen.
VIVA LA DIVA LT.
Nu ska jag presentera "LAVA". Eller som hon heter på riktigt:
VIVA LA DIVA LT, född den 7/6. Åkte in till Ultuna den 9/6, pga av feber och lunginflammation.
Kom hem till oss igen, för hemvård den 12/6. Nu känns det som att det går åt rätt håll.
Idag fick hon komma ut för första gången i livet. VILKEN GLÄDJE!
Men hon får bara vara ute max en timme, 2 ggr per dag. Man får passa på att fota då.
Hennes pappa heter CAMARO M. Jag älskar den hingsten och har velat använda honiom i flera år.
Nu är hon här, Camaro-dottern. Ett kraftigt brunt sto, utan ett vitt hårstrå.
Hennes mamma är VIENNA.
Här kommer LAVA!
Här ser man var kanylen och bandaget om halsen har suttit.
Hon blev ganska skakad av upplevelsen med en massa nya människor som behandlade henne.
Vi får jobba med förtroendet igen.
Hon följer sin mamma som en skugga.
Här kommer en stolt mamma med sitt föl. Hon har blivit riktigt slank igen. Det är ju inte så underligt. Fölet vägde 60 kg som nyfödd.. Snacka om snabb-bantning.
Hon är inte så stor på jorden än.
Vienna njuter av gröngräset och rullar runt i hagen.
Lava upptäckte vattenkaret........ Först stoppade hon ner ett framben oc.h rörde runt i vattnet.
För säkerhets skull vispade hon runt med bakbenen i vattnet också
Nej, jag tror inte hon är rädd av sig.
Nu kommer några stilstudier på LAVA:
Snacka om långa ben........
Till sist måste även en hjälte pusta ut.
VIVA LA DIVA LT, född den 7/6. Åkte in till Ultuna den 9/6, pga av feber och lunginflammation.
Kom hem till oss igen, för hemvård den 12/6. Nu känns det som att det går åt rätt håll.
Idag fick hon komma ut för första gången i livet. VILKEN GLÄDJE!
Men hon får bara vara ute max en timme, 2 ggr per dag. Man får passa på att fota då.
Hennes pappa heter CAMARO M. Jag älskar den hingsten och har velat använda honiom i flera år.
Nu är hon här, Camaro-dottern. Ett kraftigt brunt sto, utan ett vitt hårstrå.
Hennes mamma är VIENNA.
Här kommer LAVA!
Här ser man var kanylen och bandaget om halsen har suttit.
Hon blev ganska skakad av upplevelsen med en massa nya människor som behandlade henne.
Vi får jobba med förtroendet igen.
Hon följer sin mamma som en skugga.
Här kommer en stolt mamma med sitt föl. Hon har blivit riktigt slank igen. Det är ju inte så underligt. Fölet vägde 60 kg som nyfödd.. Snacka om snabb-bantning.
Hon är inte så stor på jorden än.
Vienna njuter av gröngräset och rullar runt i hagen.
Lava upptäckte vattenkaret........ Först stoppade hon ner ett framben oc.h rörde runt i vattnet.
För säkerhets skull vispade hon runt med bakbenen i vattnet också
Nej, jag tror inte hon är rädd av sig.
Nu kommer några stilstudier på LAVA:
Snacka om långa ben........
Till sist måste även en hjälte pusta ut.
VIZZLA 3 ÅR IDAG!
Idag åkte jag för att hälsa på VIZZLA. Jag har inte sett henne på en månad. Hon följde ju med till Jursta, direkt efter 3-års testen.
Men IDAG är det precis 3 år sedan hon föddes. Så jag måste ju åka och GRATTA henne på födelsedagen.
Hon fick äpple och små späda morötter. Hon var allmänt sommarslö idag. Men hade ett fint bete och många kompisar.
Riktigt sommaslö häst.
Hon visade sura miner mot de andra hästarna. Hon ville ha mig för sig själv. Eller rättare sagt, mina morötter.
Men alla vill smaka.........
Jag delade ut några smakprov. Men Vizzla fick mest.
Sura minen.
Hela flocken samlad.
Det var särskilt en häst som inte fick vara med för henne.
Det är den bruna, i bakgrunden.
Jag vet inte varför hon inte gillar henne?
HEJ DÅ MATTE! Jag har det bra här.
Men IDAG är det precis 3 år sedan hon föddes. Så jag måste ju åka och GRATTA henne på födelsedagen.
Hon fick äpple och små späda morötter. Hon var allmänt sommarslö idag. Men hade ett fint bete och många kompisar.
Riktigt sommaslö häst.
Hon visade sura miner mot de andra hästarna. Hon ville ha mig för sig själv. Eller rättare sagt, mina morötter.
Men alla vill smaka.........
Jag delade ut några smakprov. Men Vizzla fick mest.
Sura minen.
Hela flocken samlad.
Det var särskilt en häst som inte fick vara med för henne.
Det är den bruna, i bakgrunden.
Jag vet inte varför hon inte gillar henne?
HEJ DÅ MATTE! Jag har det bra här.
INDIRA GANDHI LT
Låt mig presentera 2011 års förstfödda föl:
Den 3/6 föddes:
INDIRA GANDHI LT "Indira"
brunt sto med liten vit stjärn.
E: Bravour
U: Robins Dixie
Hon är en envis, sprallig och självständig fölunge. I några dagar hade vi ingen ström på tråden. Då kröp hon under ca 1 gång per dag. Benny hittade henne en gång på andra sidan. Men hon stod ändå och diade Dixie, som var kvar i hagen. Flera goda grannar berättar att dom har hjälpt den BEDÅRANDE fölungen tillbaka till hagen.
Ja, hon är till allmän glädje här på Gudö.
Idag fixade jag en bättre hage med tre trådar och fungerande el. På kvällen ville hon INTE bli infångad för att gå hem till stallet. Hon gömde sig hela tiden bakom mamma.
Jag fick ringa efter Annika. Min dotter. Jag har en fantastisk hjälp i henne.
Hon hjälpte mig att leda hem "INDIRA".
Den 3/6 föddes:
INDIRA GANDHI LT "Indira"
brunt sto med liten vit stjärn.
E: Bravour
U: Robins Dixie
Hon är en envis, sprallig och självständig fölunge. I några dagar hade vi ingen ström på tråden. Då kröp hon under ca 1 gång per dag. Benny hittade henne en gång på andra sidan. Men hon stod ändå och diade Dixie, som var kvar i hagen. Flera goda grannar berättar att dom har hjälpt den BEDÅRANDE fölungen tillbaka till hagen.
Ja, hon är till allmän glädje här på Gudö.
Idag fixade jag en bättre hage med tre trådar och fungerande el. På kvällen ville hon INTE bli infångad för att gå hem till stallet. Hon gömde sig hela tiden bakom mamma.
Jag fick ringa efter Annika. Min dotter. Jag har en fantastisk hjälp i henne.
Hon hjälpte mig att leda hem "INDIRA".
LAVA ÄR HEMMA IGEN.
Vi har haft kontakt med Veterinären på Ultuna hela helgen. Igår var fölet ganska piggt. Men dom ville behålla henne för observation. Idag var hon MYCKET piggare. Så jag fick hämta hem henne.
Med stränga skötselråd.
Hon ska tempas. Få pennicellin 2 ggr / dag. + en annnan medicin 1 gång per dag. Tvättas runt naveln.
Tvättas från diarré och släppas ut i korta pass 2 ggr / dag. PHU!
Riktig "spädbarns-passning".
Vilken tur att Annika kom hem. Så vi kan hjälpas åt. Jag hade aldrig klarat det här ensam.
För LAVA är ett riktigt vulkanutbrott. Dom på Ultuna verkade glada att bli av med henne.
Dom sa, att tvättar man naveln så bockhoppar hon. Försöker man fånga henne, så blir hon alldeles vild och klättrar på väggarna i boxen. Ja, hon var riktigt skygg och rädd när vi kom för att hämta henne.
Hm, hon som var så full av förtroende när hon åkte dit.
Hur som helst. Hem kom vi och in i boxen hemma. Så fick hon vara ifred och landa i några timmar.
Sen fixade Annika och jag en liten pysselstund med LAVA, utan panik och upprörda känslor.
Tur att VIENNA är en så tålmodig mamma. Hon utstrålar lugnet till sin dotter.
I morgon ska jag ge henne en spruta i låret. Inget kul.
RAPPORT FRÅN ULTUNA:
Orolig väntan hela dagen.......
Kl 15.00 ringde dom o berättade att hon troligtvis INTE har "fölsjuka".
Hon har en lätt infektion i kroppen. Troligtvis har hon fått ner mjölk i lungorna.
+ att hon har feber.
Men LAVA är förhållandevis pigg. Hon diar och har fått antibiotika intravenöst.
PHU!
Vad skönt att vi åkte in.
Nu blir hon kvar för observation. Troligtvis hela helgen.
JAG SAKNAR VIENNA OCH LAVA!
Kl 15.00 ringde dom o berättade att hon troligtvis INTE har "fölsjuka".
Hon har en lätt infektion i kroppen. Troligtvis har hon fått ner mjölk i lungorna.
+ att hon har feber.
Men LAVA är förhållandevis pigg. Hon diar och har fått antibiotika intravenöst.
PHU!
Vad skönt att vi åkte in.
Nu blir hon kvar för observation. Troligtvis hela helgen.
JAG SAKNAR VIENNA OCH LAVA!
LYCKA TILL!
Det är precis vad jag behöver.
Lilla "LAVA". Hon heter så, kraftpaketet som föddes den 7/6. Fölungen E: Camaro M och Vienna.
Hon blev sjuk igår. Huden klibbade och hon hade 40 graders feber.
Det är inget att avvakta med. Det är bara att åka till Vet.Högskolan i Uppsala, Ultuna.
Jag hade lånat ut min bil till Annika, och tagit ett glas vin till maten. Just för att fira att allt hade ordnat upp sig för våra underbara föl. TYPISKT!
Kl 21.00 insåg jag att allt inte stod rätt till. Då gällde det att få tag på BÅDE en dragbil och en chaufför.
VEM STÄLLDE UPP?
Jo, min underbra granne och vän: GUNILLA.
Vilket stöd hon har varit under dom här dagarna....... Jag är SÅ tacksam.
Vi fick in mor och föl i transporten och for iväg till Uppsala.
Hur vi hamnade i trafikstockning på Götgatan. Det orkar jag inte berätta.
Till sist kom vi fram. Med känslan av att vi hade ett dött föl i transporten. När vi öppnade luckan, stod LAVA och diade. Hade jag åkt iväg i onödan?
Men det kändes bra att få hjälp av ett helt team av kunnigt folk. Dom sa att det var helt rätt att komma in med henne. Det går ruskigt fort att förlora ett föl, om det vill sig illa.
Det dom misstänkte var fölsjuka. En bakterie som går in via naveln och ger en allmän ledinfektion.
Idag ska dom ringa och berätta vad alla proverna sa.
Men hade något allvarligt hänt, så skulle dom redan ha ringt.
Ja, ett riktigt varmt LYCKA TILL! Behöver jag verkligen.
FÖLNING.
Både "husse" BENNY och "lillmatte" ANNIKA var med när VIENNA fölade. Annika tog många fina bilder under själva fölningen.
Här kommer ett urval:
Tinka är beredd att rycka in om det behövs. Jag har just öppnat hinnorna och sett till att fölet kan andas.
Det är ett otroligt underverk man får vara med om. Vilka urkrafter!
Välkommen!
Moderlig omsorg.
VIENNA slickar sin fölunge torr.
Fotograf: ANNIKA KARLSSON. Tack för fina bilder.
Här kommer ett urval:
Tinka är beredd att rycka in om det behövs. Jag har just öppnat hinnorna och sett till att fölet kan andas.
Det är ett otroligt underverk man får vara med om. Vilka urkrafter!
Välkommen!
Moderlig omsorg.
VIENNA slickar sin fölunge torr.
Fotograf: ANNIKA KARLSSON. Tack för fina bilder.
VIENNAS FÖL ÄR FÖTT!
I går kväll kl 21.30 födde VIENNA sitt föl.
Det var en stor kraftfull unge. Stackars Vienna! Att hon har burit omkring på en sån klump.
Helt otroligt!
Fölningen gick bra. Navelsträngen blödde lite efteråt, men har torkat nu. Fölet kommer ännu inte upp på benen.
Så jag får gå ut och lyfta varannan timme. Men när hon är uppe, dricker hon bra.
Men första måltiden fick hon i nappflaska. Det dröjde ända till 03.00 på natten innan hon själv lyckades få ut något ur spenarna. Samtidigt som mjölken sprutar ut. Hon är en riktig "mjölkko" Vienna.
Så ungen nästan drunknar i mjölk.
Efteråt rinner det mjölk ur näsborrarna på fölet.
Tänk, vad mycket man kan orora sig för.
Men nu, när fölet är 1 dygn gammalt så känns det som att allt lugnar ner sig. Det är ett brunt stoföl, utan ett vitt strå.
Här kommer några bilder från i natt. När hon hade torkat lite grann.
Hon var inte så vacker som nyfödd.
Väldigt framträdande panna.
Här ser hon inte så stor ut. Men hon är redan 105 cm i mkh!
Men här ser man hennes enorma bakben. Som hon inte har någon styrsel i än.
Tryggt att gömma sig i mammas man. VIENNA är en fantastiskt tålmodig mamma.
Lite spring i benen har hon redan. Det är bara att komma upp, som är problemet.
Det var en stor kraftfull unge. Stackars Vienna! Att hon har burit omkring på en sån klump.
Helt otroligt!
Fölningen gick bra. Navelsträngen blödde lite efteråt, men har torkat nu. Fölet kommer ännu inte upp på benen.
Så jag får gå ut och lyfta varannan timme. Men när hon är uppe, dricker hon bra.
Men första måltiden fick hon i nappflaska. Det dröjde ända till 03.00 på natten innan hon själv lyckades få ut något ur spenarna. Samtidigt som mjölken sprutar ut. Hon är en riktig "mjölkko" Vienna.
Så ungen nästan drunknar i mjölk.
Efteråt rinner det mjölk ur näsborrarna på fölet.
Tänk, vad mycket man kan orora sig för.
Men nu, när fölet är 1 dygn gammalt så känns det som att allt lugnar ner sig. Det är ett brunt stoföl, utan ett vitt strå.
Här kommer några bilder från i natt. När hon hade torkat lite grann.
Hon var inte så vacker som nyfödd.
Väldigt framträdande panna.
Här ser hon inte så stor ut. Men hon är redan 105 cm i mkh!
Men här ser man hennes enorma bakben. Som hon inte har någon styrsel i än.
Tryggt att gömma sig i mammas man. VIENNA är en fantastiskt tålmodig mamma.
Lite spring i benen har hon redan. Det är bara att komma upp, som är problemet.
BILD-BOMB.
Jag bara måste visa er bilder från hagen. Först 2 från allra första dagen i livet:
GRIMMAN ÄR JU ALLDELES FÖR STOR!
Dessutom glider nackstycket nästan ända ner till manken.
Föl är inte byggda för grimmor.
Nu kommer bilder från idag. 3 dagar gamml fölunge.
Gräset är högre än "lilltösen".
Full fart i hagen.
Den här är väl underbar? Svansen rätt upp i skyn.
Sen måste man pusta ut hos mamma.
Men strax drar racet igång igen.
Dixie följer oroligt efter.
Är det det här som kallas "långa benet före"?
Hej då! Från "Lilla mig".
GRIMMAN ÄR JU ALLDELES FÖR STOR!
Dessutom glider nackstycket nästan ända ner till manken.
Föl är inte byggda för grimmor.
Nu kommer bilder från idag. 3 dagar gamml fölunge.
Gräset är högre än "lilltösen".
Full fart i hagen.
Den här är väl underbar? Svansen rätt upp i skyn.
Sen måste man pusta ut hos mamma.
Men strax drar racet igång igen.
Dixie följer oroligt efter.
Är det det här som kallas "långa benet före"?
Hej då! Från "Lilla mig".
SÅDÄRJA!
Nu börjar livsandarna återvända. Nu skuttar lilla fölis runt sin mamma i boxen och börjar få in tekniken, hur man reser sig upp. Äntligen!
Det har varit några oroliga dygn. Men nu känns det som att det kommer att ordna sig.
Jag ska försöka lägga in några nya bilder snart.
Det har varit några oroliga dygn. Men nu känns det som att det kommer att ordna sig.
Jag ska försöka lägga in några nya bilder snart.
GRATTIS MALIN!
Vilket ekipage dom är: PRIZILLA och MALIN.
Tänk vilken fantastisk säsong hon har haft. HELT OTROLIGT!
Idag vann hon den svåraste klassen på STRÖMSHOLM!
PRINS GUSTAV ADOLFS MINNESHOPPNING!
På 1.55-hinder.
Jag är så stolt att hon har hjälpt mig med både VIENNA och VIZZLA.
Här kommer en bild när hon rider in VIZZLA:
OROLIG DAG.
Först löste sig allt och verkade bra. Så fölis och mamma gick ut i en hage på morgonen. Kl 10.00 tog jag in dom igen för att fölis var trött. Så sov dom till kl 15.00. Då fick dom komma ut igen.
Denna varma dag var tydligen 3 timmar för mycket. Fölis blev både uttorkad och utmattad.
Hon blev så trött att hon inte orkade upp på benen.......
Alltid gör jag dumma misstag. Men hur ska jag veta hur allt ska va? När jag inte har någon erfarenhet.
Jag ringde Veterinären. Hon sa: "Det fattar du väl. Du måste väcka fölungen och ställa henne upp VARJE TIMME så hon kan dricka, i 4 eller 5 dygn!"
Hur skulle jag kunna fatta det?
"Hur mycket mjölk har hon druckit?"
Hur ska jag mäta det? Hon dricker ju upp det som hon suger ut.
Veterinären är bra att ha. Men när det är kris, kan dom ge mig så dåligt samvete ibland.
Jag förbannar mig själv, som inte har mer erfarenhet och vet mer om allt.
Jag fattade i alla fall att hon var dålig.
Så nu ställer jag henne upp varje timme. kl 18.00 var det på MYCKET skakiga ben hon gick till spenarna. Slickade lite tafatt men fick knappt i sig något. Jag försökte ge henne mjölk i nappflaska. Lyckades inte.
Kl 19.00 lika skakigt och tafatt. Kanske 5 klunkar mjölk.
Kl 20.00 lite bättre, kanske 2 dl mjölk. Ju svalare det blev, desto piggare blev fölis.
Nu, kl 24.00 har hon faktiskt kommit upp på benen av egen kraft.
Men jag ska fortsätta att vaka. Så inget mer händer.
Denna varma dag var tydligen 3 timmar för mycket. Fölis blev både uttorkad och utmattad.
Hon blev så trött att hon inte orkade upp på benen.......
Alltid gör jag dumma misstag. Men hur ska jag veta hur allt ska va? När jag inte har någon erfarenhet.
Jag ringde Veterinären. Hon sa: "Det fattar du väl. Du måste väcka fölungen och ställa henne upp VARJE TIMME så hon kan dricka, i 4 eller 5 dygn!"
Hur skulle jag kunna fatta det?
"Hur mycket mjölk har hon druckit?"
Hur ska jag mäta det? Hon dricker ju upp det som hon suger ut.
Veterinären är bra att ha. Men när det är kris, kan dom ge mig så dåligt samvete ibland.
Jag förbannar mig själv, som inte har mer erfarenhet och vet mer om allt.
Jag fattade i alla fall att hon var dålig.
Så nu ställer jag henne upp varje timme. kl 18.00 var det på MYCKET skakiga ben hon gick till spenarna. Slickade lite tafatt men fick knappt i sig något. Jag försökte ge henne mjölk i nappflaska. Lyckades inte.
Kl 19.00 lika skakigt och tafatt. Kanske 5 klunkar mjölk.
Kl 20.00 lite bättre, kanske 2 dl mjölk. Ju svalare det blev, desto piggare blev fölis.
Nu, kl 24.00 har hon faktiskt kommit upp på benen av egen kraft.
Men jag ska fortsätta att vaka. Så inget mer händer.
OROLIG NATT.
Det är inte lätt, det här med hästuppfödning. Mycket ska man lära sig.
I natt blev jag orolig för fölis. Hon låg på sidan och sparkade med benen.
Öppna ögon och lite orolig. Hon rullade.......
En frisk fölunge är uppe på benen, dricker lite och lägger sig ner för att sova.
Inte ligga och sparka. Jag gick ner och fick upp henne på benen. Hon drack lite. Men sen lade hon sig ner igen och gjorde samma sak. Jag tror ju alltid det värsta: "Hon har fått för lite råmjölk, nu blir hon svagare och dör!"
Är jag "Drama-Queen", eller?
Så jag cyklade till min rara granne Gunilla och väckte henne kl. 01,00 på natten.
Får jag låna din nappflaska?
Jodå! Dessutom följde hon med för att hjälpa mig. Hon hade litre Microlax hemma. Det tog vi också med oss.
Så mjölkade vi ur Dixie och försökte få fölis att suga på nappflaskan.
Hon tuggade snällt på gummitutten. Men inte tror jag att hon fick i sig nåt.
Nej, vi provar med Microlax istället.
SE, DET VAR PROBLEMET! Hon hade tarmbeck kvar, som stoppade upp. Trots 2 behandlingar med resultat tidigare. Så var det ännu mer som skulle ut.
Genast blev hon som en lycklig fölunge igen. Bajsade, pruttade, kissade, skuttade omkring och drack rejält med mjölk. HURRA!
TACK GUNILLA, för att du finns!
I natt blev jag orolig för fölis. Hon låg på sidan och sparkade med benen.
Öppna ögon och lite orolig. Hon rullade.......
En frisk fölunge är uppe på benen, dricker lite och lägger sig ner för att sova.
Inte ligga och sparka. Jag gick ner och fick upp henne på benen. Hon drack lite. Men sen lade hon sig ner igen och gjorde samma sak. Jag tror ju alltid det värsta: "Hon har fått för lite råmjölk, nu blir hon svagare och dör!"
Är jag "Drama-Queen", eller?
Så jag cyklade till min rara granne Gunilla och väckte henne kl. 01,00 på natten.
Får jag låna din nappflaska?
Jodå! Dessutom följde hon med för att hjälpa mig. Hon hade litre Microlax hemma. Det tog vi också med oss.
Så mjölkade vi ur Dixie och försökte få fölis att suga på nappflaskan.
Hon tuggade snällt på gummitutten. Men inte tror jag att hon fick i sig nåt.
Nej, vi provar med Microlax istället.
SE, DET VAR PROBLEMET! Hon hade tarmbeck kvar, som stoppade upp. Trots 2 behandlingar med resultat tidigare. Så var det ännu mer som skulle ut.
Genast blev hon som en lycklig fölunge igen. Bajsade, pruttade, kissade, skuttade omkring och drack rejält med mjölk. HURRA!
TACK GUNILLA, för att du finns!
HURRA! DIXIE HAR FÖLAT!
Jag ställde väckarklockan på 01.30. Tittade i monitorn och DÅ gick vattnet!
Sen gick jag ner till stallet, och 01.40 fick jag se fölungen födas. Jag öppnade hinnorna så hon kunde andas. Snacka om timing.
JA, det är ett brunt STO med liten vit stjärn.
Första bilden på underverket.
Dom är inte vackra som nyfödda.
Väldigt långa ben.
Se, en så liten häst i jämförelse med mamma.
Väldigt vingligt i början.
Det tog henne 2 timmar att äntligen hitta till spenarna. Här slickar hon ivrigt på mammas framben.
Det blir man inte mätt av.
Lite hjälp att komma upp på de långa benen behövde hon. Men annars verkar hon pigg och stark.
VÄLKOMMEN TILL VÄRLDEN LILLA VÄN!
Sen gick jag ner till stallet, och 01.40 fick jag se fölungen födas. Jag öppnade hinnorna så hon kunde andas. Snacka om timing.
JA, det är ett brunt STO med liten vit stjärn.
Första bilden på underverket.
Dom är inte vackra som nyfödda.
Väldigt långa ben.
Se, en så liten häst i jämförelse med mamma.
Väldigt vingligt i början.
Det tog henne 2 timmar att äntligen hitta till spenarna. Här slickar hon ivrigt på mammas framben.
Det blir man inte mätt av.
Lite hjälp att komma upp på de långa benen behövde hon. Men annars verkar hon pigg och stark.
VÄLKOMMEN TILL VÄRLDEN LILLA VÄN!
ÄNTLIGEN BÖRJAR DET HÄNDA NÅT!
I morse hade äntligen DIXIE fått vaxproppar på spenarna. Små, små.
Men ändå!
Äntligen!
Nu har jag glott på den förbannade monitorn i 3 veckor.
Jag har bara sett en evig stillbild. Hon har ätit. Sovit och vilat.
Det är allt.
Men ändå har jag tänkt, Det händer nog inatt i alla fall. Då missar jag allt, och det är mitt fel om fölet dör!
Det är rena tortyren. Att inte få sova en hel natt. Därför är jag vimsigare än vanligt. Helt disträ och "borta med vinden". Bara så ni vet. Om jag svarar helt osammanhängande på någon fråga. Eller är grinigare än vanligt.
Så vet ni orsaken.
Nu ska jag ta in stona, så dom får vila. Jag tror att DIXIE fölar NATTEN MELLAN FREDAG OCH LÖRDAG!
Bara för att jag är ansvarig för en mentaltest, för vår C-kull, på lördag.
Mitt liv bara är, på det viset. Först händer INGENTING på väldigt länge. Sedan händer ALLT på en gång.
Ni håller väl tummarna för att allt går bra?
Men ändå!
Äntligen!
Nu har jag glott på den förbannade monitorn i 3 veckor.
Jag har bara sett en evig stillbild. Hon har ätit. Sovit och vilat.
Det är allt.
Men ändå har jag tänkt, Det händer nog inatt i alla fall. Då missar jag allt, och det är mitt fel om fölet dör!
Det är rena tortyren. Att inte få sova en hel natt. Därför är jag vimsigare än vanligt. Helt disträ och "borta med vinden". Bara så ni vet. Om jag svarar helt osammanhängande på någon fråga. Eller är grinigare än vanligt.
Så vet ni orsaken.
Nu ska jag ta in stona, så dom får vila. Jag tror att DIXIE fölar NATTEN MELLAN FREDAG OCH LÖRDAG!
Bara för att jag är ansvarig för en mentaltest, för vår C-kull, på lördag.
Mitt liv bara är, på det viset. Först händer INGENTING på väldigt länge. Sedan händer ALLT på en gång.
Ni håller väl tummarna för att allt går bra?
