Lintrollets Hästar

Idag får hästarna i Emmas stall stå inne. Hon försökte släppa ut 2 i morse. Men dom sprang som tokiga i stormen. Dessutom flyger höet sin väg. Ylva och jag har varit där och mockat och fodrat. Vad det är roligt att joibba tillsammans i ett stall. Oftast avlöser man ju varandra.

 

Här är allt bra. Utom att INDIRA är halt och vilar inne i stallet just nu. Dom fick sitt vaccin, och samma dag upptäckte jag att hon inte ville stödja på vänster fram.

 

Jag trodde det var en hovböld. Men Veterinären konstaterade att hon var varm i kotan och skenan. Hon har nog vrickat sig i hagen. Nu får hon Metacam, så hoppas vi att hon blir bra snart.

 

För mig var det en bättre dag idag.

 

Men jag tror att Emma har fått lite för mycket motgångar på sistone. Hon bytte ju Kalle mot Sparky. Ett mycket trevligt sto och en lovande hopphäst. Sparky blev sparkad på ena frambenet av Rosie. Det tog så illa att griffelbenet / gaffelbenet fick en fraktur. Vad heter det nu?  Det där tunna benet på baksidan av frambenet.

 

Hur som. Sparken tog väldigt illa, nära leden. Det blev infektion i benet. Så nu är hon en hoppglad konvalecent som skuttar omkring i boxen helt vild. Stackarn. 6 veckors boxvila!

Det är ingen semester, och man vet inte hur det kommer att gå.

 

Sen igår skulle dom köra in våra tunga hösilage-balar. 2 i taget, uppepå varann. Då rullar den ena av.  350 kg kommer rullande i vattenspiltan. Slår av kranarna, så vattnet sprutar och där står EMMA! Inträngd i bakre väggen. Men oskadd. TACK OCH LOV!

 

Nu har dom inget vatten på hela gården. Stackars Emma!  Nu måste det komma ljusare tider.

 

YLVA är i Holland och hälsar på vännerna från stall "FLITIGE LISE".

Medan jag har hand om mockningen och maten till våra hästar i Emmas stall.

 

Hur går det för VIZZLA? 

 

Jo, faran är väl inte över riktigt än. Men hon äter och sköter magen. Så det går ät rätt håll.

Idag behövde jag inte longera henne.

Hoppas det fortsätter så här. Med olja och lite linfrö, så ska vi nog hålla igång hennes mage.

 

Jag vet inte riktigt. Men igår när hon kom in för nattning. Så åt hon inte. Skrapade med hovarna i bädden och såg allmänt olustig ut.

 

Emma var snäll och kokade linfrö åt henne.

Lite olja försökte jag få i henne. Hm, det gick väl så där.

Ut och longera. Hon travade runt fint. Bajsade 3 gånger och fick komma in i stallet igen.

 

Emma longerade en gång till senare på kvällen. Då bajsade hon igen. Men inte mycket ljud ifrån magen.

 

Natten var lugn. På morgonen var allt som vanligt. Hon åt och verkade pigg. Senare såg jag att hon piskade med  svansen och stampade med bakhovarna. = INTE BRA!

 

Så fick hon komma in igen. Inte riktig lika orolig som igår, men heller inte frisk. Hon åt några höstrån håglöst.

 

Ut och longera igen!

Några spridda bajsbollar. Ingen riktig hög.

Så fick hon komma in i stallet. Då FES hon ordentligt!  Magen mullrade till och livet återvände.

 

Hoppas hon är piggare imorgon!

 

Det är kylan och att vattnet fryser, som ställer till det.

 

 

Någon frågade mig om jag hinner njuta av mina älskade djur. Den sorgliga sanningen är:

NEJ!

Är det värt det då?  Ska man inte göra något åt sin situation i så fall?

 

Jag mockar, betalar och jobbar, för att få råd med mat till hästarna.

 

Hinner jag rida? NEJ!

 

Har vi råd att tävla?  NEJ!

 

Klarar vi av några extra utgifter? Som byte av sadel, veterinär eller reperatin av bilen. NEJ!

 

Visst är vintern tung för alla hästägare. Men ibland är det bara för jobbigt.

 

 

VIENNA och DIXIE  återser varann efter 20 mån.

 

Vi hade det så bra på Gudö, tills hela området blev en byggarbetsplats. Så jag fick ge upp att ha hästarna hemma och flyttade till Skåne. Tufft beslut och en tuff tillvaro.

 

Är det värt det?

Jag ville passa på att fota hästarna idag när solen sken. Men dom stod bara och hängde och njöt av strålarna.

 

 

PETER ESKIL ESKILSSON tar himla fina kort. Här har han fotat Ylva och VIENNA  förra våren.

Man längtar verkligen till hopptävlingarna igen när man ser den här bilden.

LATINO IV  och RICCARDO IV var på P.o.J. idag. Dom skötte sig riktigt bra.

Jag vet inte riktigt hur det gick, eller vilka höjder dom provade på.

 

Men "LATTE" debuterade på en främmande hoppbana och gjorde det riktigt bra.

 

"RICCY" är ju en känsligare häst. Han tittade lite och reagerade i hörnen. Men gjorde ändå riktigt bra ifrån sig. Tänk att dom är så olika, fast dom är halvbröder.

 

Det är bara att träna på. Så kanske dom kan blomma i sommar?

 

Häromdagen var det  minus -15 grader under natten. Jag ville fota hästarna med rimfrost i skägget.

Det blev inte så bra bilder, men håll till godo.

 

Dom har en halmad lada att gå in i, Men dom väljer oftast att sova ute på ängen.

 

Nu börjar det så sakta..........

 

Idag ska YLVA stoppa in valackerna i transporten. Emma är så snäll och lånar ut sin, nu när vår är trasig.

 

Så ska dom iväg på PAY and JUMP.

För LATINO IV blir det debut att komma ut i "stora Världen".

HEJA!  HEJA!

 

.

Det hände mycket annat igår. Hjulet låste sig på Boggie-släpet.  Det hade varit  kallare än 10 minusgrader under natten.

Jag kollade så att släpet följde bilen, innan vi lastade in hästarna. Sen lastade Ylva VIZZLA och VIENNA i släpet och åkte själv till träningen. Jag var tvungen att jobba.

 

Sen ringer hon och säger att hjulet har låst sig, bromsarna skriker.

När hon kommer fram till tränaren så ser ena hjulet ut så här:

 

 

Här kommer några suddiga bilder på YLVA i ridhuset.

Hon kämpar på med sina hästar.

Det är ett tufft jobb att träna och hålla igång 4 hästar.

 

 

På eftermiddagen idag sjönk temperaturen från -4 grader till -10. En vit dimma steg upp från marken och gjorde solen alldeles röd. Ett otroligt ljus över hagen.

Här står INDIRA och LAVA.

 

 

Idag red jag VIENNA. Hon var väldigt mjuk och eftergiven. Jättetrevlig att rida. Känslig för små hjälper.

Men sen gick sällskapet. 1 häst,1  ryttare, 1 tränare och 2 till , ut ur ridhuset. Då blev hon så där spänd och svår att få kontakt med igen. Inte riktigt så "girafflik" att rida, som hon har varit, men spänd och skvättig.

 

Men jag kämpade på. Tänkte: "Sitt på bägge sittbenen¨. "Rid hästen framåt. Tänk inte på "rädslehörnet", så hon blir mer spänd!"

 

Använd kraften att få henne bättre bakifrån. Ja, det gick väl riktigt bra. Men jag vill känna att hon är helt under mig, med eftergift framåt, nedåt.

Det gick ju så bra,  innan den andra hästen gick ut.

 

Men jag förstod att hon behöver riktigt omslutande skänkel, när hon blir så där osäker. Just i det där hörnet. INTE fastna i handen! Utan sitt, och rid henne framåt med säte och ben.

 

Det är alltid bra att komma på hur man ska göra. Nu måste det bli automatiskt. Istället för att jag klamrar mig fast på hennes hals som en liten ilsken fästing..............

Hon är ju en stor och kantig häst.

 

Vi har nu haft henne i snart 7 år. Under tiden har hon fått 2 föl. Men vi har kämpat för att hålla henne i hull. Bygga upp konditionen och få henne att bygga muskler. Hon har alltid haft "hål" i låren. Där andra hästar har fina svällande muskler.

 

Jag har skällt på Ylva som jag tyckte inte red henne ordentligt bakifrån. Ja, det är lätt att ha åsikter när man inte kan bättre själv.

 

Men nu börjar det ÄNTLIGEN hända något.........

Ikväll satt jag i ridhuset och såg YLVA rida VIENNA. 

 

Visst, hon är fortfarande stel och kantig i början.

Men hon har börjat runda till sig. Stoppa in bakbenen under kroppen (lite grann).

 

Fortsätter det så här. Så går det helt klart åt rätt håll.

Hon har rundat till sig och bär sig bättre.

Jag håller tummarna för att det här är början på en riktigt bra tid med VIENNA.

.

 

 

På nyårsdagen blev INDIRA och LAVA 2 år.

Nu måste vi sätta fart med deras skolning. Skönt att ljuset återkommer. Då orkar man ta tag i det här också.

 

Jag har fått en box i stallet, där jag kan ta in och jobba med dom. YLVA och jag hjälptes åt idag.

 

INDIRA protesterade lite. Slog med frambenen och ville inte riktigt stå still, uppbunden.

Men vi jobbade på. YLVA gjorde mest med INDIRA.

Rykt, hovkratsning, tränsning, på med skramlande tömkörningsgjord. Sen dra ett täcke överallt på kroppen. Hon skötte sig allt bättre, ju längre vi höll på. Vi gick igenom tygeltagen idag. Hon käftade emot lite. Men det gick bra ändå.

Unghästar ska inte tröttas ut. Bara testa olika övningar.

Så släppte vi ut INDIRA och tog in LAVA istället.

Det kändes som om hon hade längtat efter lite rykt och pyssel. Hon njöt riktigt när vi borstade igenom tovorna i björnpälsen. Hon har fått lite regnskållor. Dom kliar.

 

Jag tog hand om hennes rykt. Men när jag skulle kratsa hovarna. Fick jag inte tag på bakbenet ordentligt. Då blev hon osäker och försökte utdela några oxsparkar. Jag sa till henne på skarpen. Varpå hon blev ännu osäkrare. Efter lite övertalning och ett bättre handlag från min sida. Så kratsade jag alla 4 utan svårigheter. Men jag får nog jobba lite mer med det här. Utan att göra någon affär av det.

 

Det är just det som är så viktigt och svårt med unghästar. Allt ska läras in. Utan att problem förstärks.

LAVA släppte lättare efter för tygeltagen.

Vi gick igenom precis samma saker med LAVA, som vi gjorde med INDIRA. Det blev en lyckad träning idag.

 

Sen fick LAVA stå kvar i boxen. Hon behöver ju lite mer mat är dom andra tjockisarna i lösdriften.

Hon stortrivdes ensam inne i halmen. Efter 2 timmars vila kom hon ut till dom andra igen.

Det går framåt med VIZZLA.

Det blev så påtagligt när jag tittade på den här filmen:

 

 

 

Idag red YLVA och jag i ridhuset på VIZZLA och VIENNA.

Dom skötte sig riktigt bra. VIZZLA fick hoppa en bana med låga hinder. Bl.a. 2 galoppbommar på en volt och en tre-kombination. Först blev hon lång och stark i kombinationen. Men efter lite jobb från Ylvas sida.

Hon talade om för hästen att hon inte ÄGER bettet. Utan det gör ryttaren. Hästen ska bara suga på bettet och ge efter.......Sen hoppade hon runt och fint och höll ihop sin stora kropp riktigt bra.

 

Det märks att hon har blivit starkare. Men hon behöver bättre kondis. För att orka med kommande säsong.

 

Vår vackra "tjejhäst". Nu är projektet avslutat. Så jag tar adjö av min andel.

Det har varit roligt och spännande att vara en del av det här.

 

Nu har hon gjort sin sista start i det här leasing-projektet. Hon återgår till ägaren.

 

Anna-Karin Rundqvist, vår duktiga tränare, försöker skaffa en ny leasinghäst åt ett gäng tjejer senare i år.

Då vill jag vara med igen. Men först ska vi ha en fest i februari. Det ska bli kul!

 

TJILING!

 

 

Idag var det min tur att fixa stallet och rida VIENNA.