JAPP! LASTNING ..........

Så var det dags att åka med Vizzla till löshoppningen. Trodde jag.
Nehej! Sa hon. In i transporten, går jag inte.

Någon gång under utbildningen av hästen, brukar detta dyka upp. Eller?
För mig har det varit så i allla fall.

Nu när jag inte gick in först. Utan vill lära hästarna att gå in själva, utan mig.
Då kom det.
PROTEST!

Hur som helst. 1,5 timmar försenade kom vi till löshoppningen.
Då var hon trött.

Visst hoppade hon fint. Men kraften och spänsten, hade hon liksom gjort av med hemma.
Hem gick det lättare. Protest-light. Sen gick hon in.
Det är roligt att åka transport.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0