INRIDNING.
Resan gick ok. Efter omständigheterna väl, kan man nog säga. Det var nästan så att ekipaget började wobbla i snöblasket. Det låg som en "snorhinna" över hela Gamla Nynäsvägen, BURR!
Så kom vi fram till Jursta. Sadlade och fick in bettet i munnen. Då blir hon alltid lite hög. Hennes nos strävar upp i skyn och jag hänger som en envis pissmyra över nossryggen på henne. Det är väl inte så man ska göra. Men jag har ingen bättre idé. Hon vägrar ju godis i alla mut-situationer. Vizzla är en dam med egen vilja.
Så, sadlad och klar överlämnades hon i Malins ömma vård.
Hon började med longering. VIZZLA hoppade runt i bästa rodeo-stil.
Vi konstaterade att det var bra att Malin inte satt på ryggen. Hi, hi.
Hon var riktigt pigg och lite spänd idag. Förra gången var hon trött o lite frånvarande.
Då är det bättre att hon är pigg o vaken.
Dels galopperade hon bättre. Förra gången blev det bara en galopp hela tiden och mycket korsgalopp.
Dessutom vet man mer vad dom ska hitta på.
Hon fick springa av sig.
Sedan satt Malin upp.
Hon red i skritt, trav och halt. Mycket på böjda spår i bägge varven. Jag höll i longerlinan för säkerhets skull.
Ja, det gick ju utmärkt.
Om vädret tillåter gör vi om det på torsdag.
-----------------------------------------------------------------------------------
Sabina: Apropå din kommentar om dagens känsliga hästar.
För min egen del är det en utbildning jag håller på med. Att klara av hästen och utveckla min ridning.
Dessutom strävar jag efter kommunikation med min häst. Det gör väl alla ryttare på sitt sätt.
Men en del tycker det är kul att komma ut i naturen och "åka" häst.
Jag tycker bara om att rida hästar som jag känner väl och kan hitta "knapparna" på.
T.ex. turridning? = Nej Tack! Rida ut i grupp? = Helst inte!
Åka på s.k. ridsemester? =Absolut inte!
Men att få se en duktig häst-människa jobba en häst i rundcorall t.ex. Det kan jag resa långt för att få uppleva.
Jag kan sitta i ett kallt ridhus i timmar för att se om "VÅR" häst har lärt sig något. Om utbildningen är på rätt väg.
Jag hade 15 års paus från hästarna. Just för att jag tyckte dom var nervösa och skvättiga.
Men nu vet jag, att kan jag behärska mina egna känslor, så kan jag också behärska hästen.
Behärska, är inget bra ord. Kommunicera låter bättre. Det bygger mer på samförstånd.
Nu svävade jag ut i mina funderingar. Men alla har ju häst på olika sätt.
Det var lite om min idé.
Hej!
Jag håller helt med ig i det du skriver om mitt inlägg.
Själv är jag en naturmänniska som hellre struttar runt i skogen i timtal än sitter på ridvolten. Fast jag rider gärna åp volten/i ridhuset också. När jag rider ut så försöker jag alltid att jobba hästarna lika mkt och på samma sätt som när jag rider på volten. Du vet, samlingar, ökningar, sidvärtes, osv osv.Fösöker att inte "åka" häst så mkt när jag är ute. Fast ibland är det väldigt skönt också!
Själv gillar jag också att rida hästar som jag inte känner. Ser det lite som en utmaning. Te.x om jag är kapabel att rida andras hästar och inte bara mina. Red ofta andras hästar innan vi flyttade hit.
Jag vet inte om jag var lite otydlig i mitt förra inlääg. Det jag menade var lite att dagens hästar går alla lite åt Totilas och Shutterfly hållet. Dem blir hetare, känsligare och svårare för "vanligt" folk att rida. Nu gäller det ju inte alla hästar. Och kanske inte era heller. Tanken var bara att eftersom Vienna är en modern sporthäst så är hon kanske lite kännsligare än vanligt. Men jag kan ju ha helt fel.
Ibland går mina tankar iväg också.
Här är en jag ofta tänker på: Alla vill vi väl ha en Totilas, Salinero, Baloubet Du Rouet, Shutterfly eller Cornet Obolensky. MEN hur många av oss dödliga/vanliga klarar faktiskt av att rida dem hästarna???
Och om alla hästar blir som ovan nämnda vad ska vi då rida???
Bara en liten tanke som brukar ploppa upp i mitt huvud titt som tätt.
Fast jag tror ju inte att du kommer få några problem med era hästar så fort du inser hur bra och duktig du faktiskt är Tinka!!!!!
Kramar
Ursäkta alla stav fel. Det blir ofta så när jag skriver för fort!!!
:-)
