VIENNA.

Åh, vad jag tycker om den hästen. Igår red jag bara en liten stund. Men idag red jag ett ordentligt dressyrpass.

Hon gör alltid sitt bästa. Hon är så mjuk och "willing to please". Jag hittar inget bättre uttryck.
Vi tränade på halter på tygeln. Det gick väl så där. Ibland har hon kopplat bort hjärnan, eller som en tränare sa till mig. Hon kan låsa halsen och bara vara helt styv och stark emot handen. Hon rår inte för det.

Jag väntade, lirkade och bad......... Inget hände.
Då lade jag handen på hennes nacke för att påminna om hur man gör.
Då kom en djup suck, så mjuknade hela hon.
Ja, hon är riktigt rolig att rida. När hon inte blir "giraff" och helt bortom all kommunikation. Vilket händer ibland.

Vi tränade mer, på öppnor, slutor (svårare), galoppstarter, framdels- och bakdelsvändningar. Flera gånger travade hon fint över cavalettibommarna. Jag hade jätteroligt!
TACK VIENNA!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0