Lintrollets Hästar

 

Han visade en fin, 3-årig, ridponny. Som hade gått på lösdrift. Inte hanterad tidigare.

Den blev sadlad och riden. Efter lite lek i rundcorallen.

 

Sen kom en MYCKET skygg och rädd B-ponny in. Han skulle "påstränas" och gå över en presenning.

Det var väldigt svårt för honom. Men till sist följde han med LÖS!  Över en stor presenning.

 

Man kunde överhuvudtaget inte röra honom med en plastpåse. Från början.

MONTY fick börja att klia honom med baksidan av "påskäppen".

Till sist kunde han röra honom överallt med en fladdrande plastpåse. Men riktigt lugn hann han inte bli. På bara den här stundens träning. Det måste övas mer.

 

Nästa häst, var ett mycket vackert, 5 årigt sto,  E: Camaro M (LAVAS pappa). Hon var spänd som en fiolsträng och gick inte att rida. Hon var inriden. Men bockade av alla ryttare när det kom till galoppen.

Det hade hon gjort i två års tid.

Hon bockade inte en gång, medan träningen pågick. Hon var bara känslig och elektrisk från början. Men blev lugn och frustade nöjt med ryttare på ryggen. När dom var färdiga med henne. Då hade dom ridit i galopp i bägge varven och vänt, och stannat henne.

Så fantastiskt att se, och studera hur det gick till.

 

Sista hästen var ett Arabsto. Som inte gick att lasta. Hon hade lite attityd. Men framför allt hade hon inte lärt sig att respektera människans "Bubbla".  Hon kröp liksom upp på Monty. Hon boxade till honom med bogen.

Han jobbade henne i rundcorallen. Tills hon fick en hövligare inställning. Sen gick han till en stor träplatta på marken. Som hon fick lära sig att gå på. När hon var lugn där, så gick han till en stor transport med "step up" ingång. Medhjälparna hade stora metallgrindar som  dom närmade sig med.

På så sätt fick Monty lite "tryck" på stoet bakifrån.....

Så gick hon in. Men rusade ut lika snabbt igen. Så höll dom på, tills hon gillade läget och stod lugnt i transporten och gick ut lugnt igen.

Den lilla transporten hade baklem och frontlastning. Där gick dom bara igenom gång på gång. Tills hon slutade rusa. Tills hon "trivdes" i transporten.

Det var härligt att se.

 

Men jobbet måste fortsätta efteråt. Viktigast är att människan INTE stressar upp sig själv vid lastning!

Kan vi behålla vårt lugn. Så kan vi lära hästarna att det är kul att åka transport.