FREDAG.
Idag fick jag rida. HURRA! Jag fick Contini. Ett känsligt litet sto. Vi tränade på öppna och sluta. Hon gick så fint.
Idag kände jag mig duktig. Oftast känns det INTE ALLS så.
Sedan ringde Lena Nilsson från Jursta. Dom som har hingstbetet där Elliot går. Det var dax att flytta hästarna för ÄLG-JAKTEN skulle börja........
Så vi stämde träff vid hagen, med 3 transporter, för att lasta 6 ovana hästar och köra hem dom till Jursta.
Det var ett äventyr. Precis när vi kom, hade dom fått in 2 i en transport. Det hade tydligen varit stökigt.
Dom andra 4 galopperade vilt i hagen och gnäggade / skrek efter polarna.
Då låste sig bilen med den transporten.
Tydligen gick den i baklås. I bilen satt en lite bebis och skrek. Larmet gick på. Mamman försökte trösta igenom bilrutan. Några åkte för att hämta reserv-nycklar. Ja, det var en riktig cirkus. Hästarna i transporten var, som tur var, ganska lugna.
Då hämtade vi ELLIOT och lastade honom i vår transport. Efter lite lock och pock, med havre, så gick han på.
Tur att han var last-tränad. Han stod i transporten och njöt av att få mat. Då var det dax att lasta Akribori-avkomman. Dom hade redan försökt lasta honom 3 gånger. Han var otroligt snäll. Men stod som fastlåst och vägrade flytta ett ben. Min underbara man, Benny, ingrep. Han lyfte helt sonika fötterna på honom. Ett steg i taget. Jag hade en lina runt baken på honom. Jag baxade, tryckte, drog i svansen och försökte med min kraft att putta in honom i transporten. HI, hi. Det skulle jag vilja ha på bild. Men kameran låg kvar i fickan.
Till sist stod även han i transporten. PHU!
Då var det bara 2 kvar. Det gick också ganska smidigt att få på dom. Så var det bara att köra hem dom till nya betesmarker.
Idag kände jag mig duktig. Oftast känns det INTE ALLS så.
Sedan ringde Lena Nilsson från Jursta. Dom som har hingstbetet där Elliot går. Det var dax att flytta hästarna för ÄLG-JAKTEN skulle börja........
Så vi stämde träff vid hagen, med 3 transporter, för att lasta 6 ovana hästar och köra hem dom till Jursta.
Det var ett äventyr. Precis när vi kom, hade dom fått in 2 i en transport. Det hade tydligen varit stökigt.
Dom andra 4 galopperade vilt i hagen och gnäggade / skrek efter polarna.
Då låste sig bilen med den transporten.
Tydligen gick den i baklås. I bilen satt en lite bebis och skrek. Larmet gick på. Mamman försökte trösta igenom bilrutan. Några åkte för att hämta reserv-nycklar. Ja, det var en riktig cirkus. Hästarna i transporten var, som tur var, ganska lugna.
Då hämtade vi ELLIOT och lastade honom i vår transport. Efter lite lock och pock, med havre, så gick han på.
Tur att han var last-tränad. Han stod i transporten och njöt av att få mat. Då var det dax att lasta Akribori-avkomman. Dom hade redan försökt lasta honom 3 gånger. Han var otroligt snäll. Men stod som fastlåst och vägrade flytta ett ben. Min underbara man, Benny, ingrep. Han lyfte helt sonika fötterna på honom. Ett steg i taget. Jag hade en lina runt baken på honom. Jag baxade, tryckte, drog i svansen och försökte med min kraft att putta in honom i transporten. HI, hi. Det skulle jag vilja ha på bild. Men kameran låg kvar i fickan.
Till sist stod även han i transporten. PHU!
Då var det bara 2 kvar. Det gick också ganska smidigt att få på dom. Så var det bara att köra hem dom till nya betesmarker.
Kommentarer
Trackback
