Lintrollets Hästar

Nej, det är ju inte vår. Men jag släppte alla tre lösa på tomten i morse. Oj, vad dom sprang. Fes, bockade och hoppade i snöhögarna. Dom hade jättekul......
Ibland är jag rädd att dom ska ta sats över grinden, 2 m. hög. Men hittills har dom alltid stannat i tid.

Man vet ju inte hur länge snön ligger kvar. Man får passa på nu när marken är frusen. Unghästarna behöver verkligen springa av sig.
Oj, vilken trav ELLIOT Kan visa. Riktigt schwungfull.
VIZZLA, hon kan också visa upp sig. Men inte likla utstuderat som Elliot. Han studsar förbi med stolt uppsyn. "Ser du mig"? "Visst är jag snygg"? Snacka om att han är Ego......
Dixie hon rullade och njöt. Sedan stod hon bara o hoppade med stela framben. Upp och ner, upp och ner i snöhögen. Hon är rolig hon.

Dixie och Elliot ville till hagen och äta. Så dom kom till mig så fort jag visade grimmorna........
Men Vizzla ville vara svårfångad, och sprida ut hela gödselstacken över tomten.
Den gräver hon i, när hon vill reta mig........
Jag muttrade lite surt......
Hon klev längre upp i gödselhögen. På samma gång flyttade jag på Dixie och Elliot som jag redan hade "kopplat". Det blev liksom träning av dom samtidigt. Flytta er "undan för ess".
Stanna, backa. Allt kom av sig själv. När jag gick fram till Vizzla. Naturligtvis hoppade hon bakåt. Slog frambenet i transporten och slog upp ett litet sår på benet.
Det är så TYPISKT henne. Finns det en kant någonstans, så MÅSTE hon dit och slå sig.
Fortfarande ville hon inte komma fram till mig. = Dålig inkallning.
Så jag tänkte: då går jag väl med de här två till hagen. Så tar jag henne sen.
Men se, då kom hon snällt fram och lät sig "kopplas".

Tycker ni att jag pratar "hundsnack"?
Jamen, jag har ju 3 stora hundar i hästkropp här hemma.
Det är så roligt att leka med dom här.