Lintrollets Hästar

Hästarna står i hagen och längtar ut på nya äventyr. Världen är full av is och skare.
Jag får så dåligt samvete. Jag vill verkligen att dom ska få röra på sig ordentligt........

Idag tänkte jag. Nu går jag ut med Vienna och ser om jag kan longera henne någonstans?

Hon var pigg och snorklade genom näsan. Så spännande att se en ny omgivning.
Ny och ny. Vi har ju vandrat här många gånger förr.
Jag gick till den stora hagen. Tänkte släppa henne lös, så hon kunde galoppera ordentligt.

Vi kom in genom grinden. Hon började med stora galoppsprång. Men snön var hård och vass.
Efter ett varv i hagen stannade hon och sa: "jag går inte en meter till i den här skaren".
Hon stod på tre ben, som om hon hade ont??????
Tittade längtansfullt tillbaka hemåt.

Jag ropade på henne. Men hon är ju ingen hund. Kommer inte på "HIT".
Jag fick snällt klampa dit och hämta henne. Vid varje steg sjönk jag ner till knät.
Jag försår att hon inte ville springa av sig.

Vi måste vänta på snösmältning.
Att försöka gå dit med VIZZLA och DIXIE,  som är oskodda. När det ligger en knölig isbark
överallt. Det är bara att glömma.
NU VILL JAG HA VÅÅÅR!